Hjalmar Bergmans sagor

Välkomna söndagen den 19 september till en sagolik föreställning under Pär Bäckmans förfarna ledning. Klockan 12.30 – 15.00 i Teaterladan i Wadköping läser Anita König  Lasse skolpojke och Johan underbarn, Jan Koldenius läser När Sankte Per tappade Himmelrikets nyckel, Agneta Ljung läser Pojken och dagarna, David Levi Storbonden och Blomsterlisa, Gunilla Orvelius läser ur Chefen fru Ingeborg, kapitel 3, Arne Johnsson läser De märkvärdiga skorna och Pontus Plænge avslutar med En kan ju aldrig veta.

Johannes Edfelt skriver i förordet till Sagor 1909 – 1916 att Hjalmar Bergmans intensiva och långvariga intresse för sagan manifesterade han genom sin egen i ungdomen påbörjade sagoproduktion. Sagans konstform låg sällsynt väl till för hans diktarbegåvnings art: psykologen liksom moralisten och den till grundläggande symboliska mönster dragne romantikern. Bergman hyste alltifrån unga år ett livligt intresse för den orientaliska sagan, vilket visade sig i hans översättning av tre delar av Tusen och en natt. Men hans egna sagor anknyter helst till folksagan sådan den utbildats på germansk botten.

I förordet till Nya sagor och Sagor 1919-1927 skriver Edfelt att det är uppenbart hur villigt och med vilken glädje hans fantasi arbetade i sagans form.