I Hjalmar Bergmans roman Farmor och Vår Herre (1921) ser Agnes Borck, farmor, tillbaka på sitt liv. Hon minns och hon fantiserar; hon lägger till och hon drar ifrån. Läsaren får aldrig veta vad som är sant och osant eller vad som egentligen händre i det stora huset med den mörka skamvrån under farmors tid. Osäkerheten utmanar, lockar och pockar på en tolkning. Läsandet innebär ett gradvis avslöjande av en dold sanning. (Bibi Jonsson i Att granska och diskutera epikanalyser Studentlitteratur 2005).
Det finns precis hur mycket som helst att tala om i Farmor och Vår Herre!
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Feel free to contribute!