Innan ordförandens klubba föll för årsmötets avslutning bad Samfundets sekreterare Inger Hullberg om ordet och tackade den avgående ordföranden Johan Hirschfeldt med dessa ord:
”Wrangelska palatset och Stockholms Glass- och pastabar på Valhallavägen ekar som adresser ur ett parti Monopol. Men det är det inte alls. Det handlar i stället om start- och slutpunkter för raden av styrelsemöten som du, Johan, lett oss igenom. Och det kan låta som om jag beskriver en nedförsbacke från maktens boningar till folkets näringsställen, men det är det inte tal om. Under mitt allra första styrelsemöte satt vi alla med fuktade wettexdukar och frankerade kallelser till medlemmarna, och på det sista mötet fick du bära hem jättepåsen med frukt igen, eftersom vi hamnade på glassbaren i stället för i den bokade källarlokalen. Din omtanke, hjälpsamhet och generositet har just yttrat sig så konkret och praktiskt. Du har kånkat böcker upp och ner från källaren och sedan på bussar och tåg, du har hämtat akterseglade medlemmar på tomma busshållplatser, du har ställt upp på alla våra engagemang var helst de har hållits och du har representerat vårt Samfund i både möjliga och omöjliga sammanhang. Det tackar vi dig för i dag!
Och ändå. Allt det där är bara det där lite extra som jag tror är alldeles naturligt för dig och något som du väl kanske alltid gör och har gjort!
Men sedan har vi själva arbetet, för nog är det ett arbete att vara ordförande i Hjalmar Bergman Samfundet! Under dina år har tre stora volymer med brev publicerats, och en fjärde kommer inom kort. Vi vet alla att det är Kerstin Dahlbäcks stora verk, men vi vet också att det inte skulle ha kunnat genomföras utan dina insatser. Med diplomati, briljant formuleringskonst, yrkesskicklighet och tålmodig vänlighet har du ridit ut många stormar och lotsat projektet genom många skär och oväntade grynnor. Utan att slå dig för bröstet och fika efter beröm. Snabbt, effektivt och koncentrerat. Så som du även skött våra möten, medan du behandlat oss styrelsemedlemmar oändligt varsamt och känsligt.
Brevutgåvan, en doktorsavhandling, Per-Olof Mattssons stora bibliografi, seminarieboken Svartsyn och humor, digitaliseringen av tv-dramatik och äldre filmer, och Förklädnader, den strålande jubileumsfesten i Börssalen, och mycket mera gör att dina år som ordförande för Sällskapet kommer att betraktas som mycket fruktbara.
Tack, kära Johan!”