Hjalmar Bergmans sagor

Ett urval sagor har givits ut på franska av Au Nord les étoiles i Paris i samarbete med La Bibliothèque Sainte-Geneviève.

Två böcker har kommit ut, först Le troll et le rayon de soleil som kom 2017 (översatt av Anna Marek). 2020 kom en samlingsvolym Les enfants qui ne savaient pas jouer med elva sagor i översättning under ledning av Élena Balzamo, fil.dr i lingvistik.

Bägge volymerna har illustrationer av Rebecka Lagercrantz.

Ingar Beckman Hirschfeldts inledde kvällen den 19 oktober på Timmermansgården om Hjalmar Bergmans sagor.

-Jag hittade Les enfants av en slump i vår goda bokhandel vid Mariatorget och tog då genast kontakt med Rebecka.  

Vi är glada att hon är här i kväll och berättar om sitt arbete med sagorna. Kvällen avslutas med att Lasse Zilliacus läser hela När Sankte Per tappade Himmelrikets nyckel, som Hjalmar Bergman skrev 1923, för 100 år sedan.

Jag vill också nämna en alldeles ny bok, Änkan, av Anna Sofia Rossholm (text) och Elisa Rossholm (bild) en grafisk roman med Stina Bergman som huvudperson även om Hjalmar dyker upp allt som oftast. I kaffepausen kan ni bekanta er även med dessa författare och med boken! Några sagor på franska har tyvärr inte kommit med posten från Paris ännu…

En kort introduktion:

Hjalmar Bergman föddes 1883, i år 140 år sedan. Vi har firat hans födelsedag ordentligt i Örebro med ett heldagsprogram.  Det var ett präktigt program men inte fullt så stiligt som 100-årsfirandet som ägde rum i TV med Vilgot Sjöman och Ulla Isaksson som drivande med skådespelare ur TV-teatern som spelade olika personer i Bergmans liv och romaner. Tyvärr finns inte det programmet kvar.

Det tog ganska lång tid för Hjalmar Bergman att bli så accepterad.

Det låg nära till hands för den unge skygge Hjalmar Bergman att fly in i det rika utbudet av sagor som 90-talsromantiken erbjöd honom under hans uppväxt. 1890-talet kom också att prägla hans ungdomsproduktion som fick inslag av saga och romantik.

Om hans fortsatta intresse för sagor vittnar bland annat föredrag om HC Andersen som han beundrade och även hans översättningar av sagosamlingen Tusen och en natt (från engelskan). Han skrev sagor i hela sitt korta liv. De sagor som nu översatts till franska tillhör hans senare produktion utgivna i Samlade skrifter 1919–27. De har publicerats i sagosamlingar, jultidningar och i Bland tomtar och troll.

Hjalmar Bergman var oerhört produktiv. Allt från sagor, noveller, föredrag, kåserier, filmmanus, romaner och skådespel. Han var snabb. Ibland blev han så inspirerad att han hade hela historien färdig i huvudet och kunde diktera den för hustrun Stina direkt.

Han debuterade med ett drama Maria Jesu moder 1904. 1905 kommer Solivro, prins av Aeretanien – inte saga men en lyrisk roman med likheter med Tristan och Isolde.

Hans första roman där vi känner igen vår Hjalmar Bergman är Hans nåds testamente 1909. Den blev inte den succé den borde blivit och inte heller den formidabla Vi Bookar Krokar och Rothar 1911. Inte förrän med romanen Markurells i Wadköping 1919 slog Hjalmar Bergman igenom ordentligt men då var det med besked och den följdes av romaner som Herr von Hancken, Farmor och vår Herre och Chefen fru Ingeborg. Hans skådespel spelades och Swedenhielms gjorde succé.

Vännen Victor Sjöström lockar honom till Hollywood. Där skulle han skriva filmmanus som kunde ge stora pengar.

Hollywood-sejouren blev misslyckad. Hans manus bedömdes ”icke kommersiellt gångbara” av okänsliga filmmoguler.

Erik Hjalmar Linder, i sin biografi över Hjalmar Bergman Se fantasten, spekulerar om inte sagan Fru Skräck och Lasse i Rosengård är skriven i november 1923 i oron inför Amerikaresan. Sagan handlar om Lasse Larsson ”som var ungefär så gammal som du, men hans farmor var mycket mycket äldre”. De bodde i en stuga vid skogsbrynet med en trädgård med rosenbuskar och äppelträd. Lasse och farmor sålde rosor i stan och det skulle ha rett sig mycket bra här i livet om inte Lasse en gång råkat möta fru Skräck i skogen. Lasse rusar hem och vågar sedan sig inte ut i skogen. En dag tröttnar farmor och ber Lasse gå till skogen och plocka lite hasselnötter som de kan sälja på torget. Lasse vågar inte. Farmor går men kommer inte tillbaka hem och han måste ge sig ut och leta. Och enligt sagans mönster besegrar han alla sina föreställningar om vad som hänt farmodern och fru Skräck är för alltid besegrad – bara man kommer ihåg att vända sig om och stirra henne stint i ögonen!

Nog kunde sagan vara ett utryck för oro för amerikaresan men kanske hellre en bearbetning av den skräck som Hjalmar som barn kände inför att gå till skolan. En skola fylld av små otäcka troll.

Hjalmar Bergman har skildrat skräcken i många gestalter inte bara i sagorna. Fru Ingeborg blir skräckslagen när hon upptäcker sin dolda drifter. Clownen Jacs cirkustrick bygger på skräck. Herr Markurell är skräckinjagande hänsynslös när han väntar ut sitt byte och attackerar på samma sätt som trollen.

Troll är något som ofta förknippas med Bergmans diktning och det har sagts att hans romanfigurer är troll, inte bara Markurell och Hans nåd. Swedenhielm låter han säga Vi födas till människor men åldras som troll.

Bergmans sagor bygger till största delen på traditioner från folksagan.

Låt oss höra mer om dessa sagor. Varsågod Rebecka!