Digital föreläsning

Jag ska berätta om författaren Hjalmar Bergman, lite kort om hans liv och mer om hans böcker.

Hjalmar Bergman, född 1993, växte upp i Örebro med en älskad mamma två systrar och en fordrande pappa. Det finns flera adresser i Örebro märkta med Här bodde Hjalmar Bergman men det ståtliga bankpalatset kallat Borgen, där pappan var kamrer hade en våning där familjen bodde. Idag är Borgen hotell med Bergman-vibbar.

Hjalmars skildring i romanen Jag Ljung och Medardus är kanske inte självbiografisk i strikt mening. Lite av Hjalmar finns nog i alla tre pojkarna Love, Ljung och Medardus. Det är en helt makalös barndomsskildring.

Den tragikomiska historien om den förmodade stölden av prostens silverdosa där såväl Medardus som Ljung straffas fastän oskyldiga. Medardus erkänner för att rädda Ljung. Även Ljung pressas att erkänna. När Love hittar silverdosan i sin ficka räddar han Ljung men undgår inte att straffas av sin ångestridna pappa. Dörr efter dörr låses fram till pappans arbetsrum där straffet ska utmätas. Mamman har flytt huset.

Hjalmar reste tidigt utomlands och Florens blev hans återkommande mål. Han promenerade, läste och skrev. Och skrev brev.

I Fästmansbreven 1905 – 1908 får vi möta Hjalmar sedan han träffat Stina Lindberg, dotter till skådespelarna Augusta och August Lindberg och de gifter sig 1908. Stina är 20 år, Hjalmar 25. Han ställer hårda villkor på obrottslig lojalitet. Svartsjukan anas redan och den kommer att prägla deras liv.Som nygifta flyttar de till Lindesberg men det blir många nya adresser genom åren. Först när de får sommarstället på Segelholmen får de en fast punkt och där skriver Hjalmar flera av sina bästa verk.I mitten av 20-talet knakar äktenskapet rejält och Hjalmar åker utomlands på egen hand och träffar unga män och lever farligt. Hotell Nordland i Berlin blir hans sista adress.

Hjalmar Bergman skrev oavbrutet romaner, pjäser, filmmanus, noveller, sagor, höll föredrag, skrev artiklar och brev tills han stupade, 47 är gammal.Han avlider nyårsdagen 1931 nedgången och alkoholiserad. Kistan med stoftet anländer till Stockholm från Berlin den 8 januari. Medlemmar ur studentteatern i Stockholm tar emot kistan.

Hjalmar Bergman Samfundet bildades 1958 för att säkerställa utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter i 30 band, kommenterade av Johannes Edfelt.

Årsböcker kom ut fram till 1987 och sedan en skriftserie. Senast utgivna är Hjalmar Bergmans brev 1-4.

Mycket finns på nätet. Ett urval brev finns tillgängliga och sökbara på Umeå universitets hemsida, en bibliografi sammanställd av PO Mattsson finns på DiVAportal, på Litteraturbanken finns Hjalmar Bergmans verk tillgängliga som e-text eller faksimil.

Samfundet har en hemsida och finns också på Facebook, i gruppen Hjalmar Bergman och hans vänner, dit ni är välkomna!

Erik Hjalmar Linder en av stiftarna av samfundet skrev den stora biografin över Hjalmar Bergman, första delen Sju världars herre 1962, Kärlek och fadershus farväl 1973 och Se fantasten 1983.

     

Våren 2019 bad  DELS De litterära sällskapens samarbetsorganisation sällskapen ( samfunden) att välja de tre bästa titlarna av ”sin författare”. Dessa skulle samlas i en ”kanon” och ges ut. I somras kom resultatet i form av en pocketbok kallad Sverige läser.

Hjalmar Bergman Samfundet gjorde så att vi bad medlemmar att presentera var sin valfri bok och sedan röstade vi både på plats och på mejl. De nominerade var:

Hans nåds testamente, Vi Bookar, Krokar och Rothar

Fru Gudrun på Hviskingeholm Dansen på Frötjärn

Mor i Sutre, Markurells i Wadköping Herr von Hancken

Farmor och vår Herre, Jag, Ljung och Medardus

En döds memoarer Flickan i frack Chefen fru Ingeborg

Clownen Jac

Vi började med Hans nåds testamente

Vad handlar den om? Klassisk komediintrig om ett testamente. Aktörer: en knarrig adelsman, en snitsig betjänt, en intrigant änkeprostinna, 3 – 4 ungdomar, oroliga föräldrar, tjänstefolk och undersåtar.

Handlingen utspelar sig på en herrgård, Rogershus som regeras av baron Roger Gustaf Adolf Abraham Bernhusen de Sars, svensk friherre, tyskromersk riksfriherre, fd ryttmästare och titulär kammarherre, fideikommissarie till Rogershus och herre till Björkenäs, Klockeberga mfl domäner, kommendör av Kungliga Nordstjärneorden, riddare av Kunglig Svärdsorden.). Han ska fylla 65 år.

Han ska uppvaktas av allt folket på gården med tal barnkörer och flaggviftande. Förstämning när Änkeprostinnan anmäler sin ankomst, baronens syster och satmara.

Men baronen låter sig inte skrämmas han har beslutat att han ska fira sin födelsedag med att skriva sitt testamente och sätta den unge Jacob Enberg som huvudarvinge på villkor att han gifter sig med Blenda, baronens förmodade dotter med en vacker tjänsteflicka Mimmi.

Han har länge hört Blenda och Jacob leka och nojsa i trädgården. Flörten livar upp honom och han vill spela försyn.

Änkeprostinnan Hyltenius har med sig sina söner Per och Roger som hon räknar ska får ärva brodern.

Inget blir som någon har tänkt sig. I full komedistil omkullkastas allt och det hela slutar med att Blenda säger blankt nej till villkoret att gifta sig med Jacob.

Vad är det som hänt. Jo Blenda har plötsligt efter att ha varit en flamsig och lättförälskad flickunge plötsligt fått insikt i livets realiteter när hon får höra illasinnade rykten om sin mamma. Per Hyltenius blir lika upprörd som Blenda av dessa rykten och Blenda ser det och blir berörd kanske förälskad. Per är en stor klumpig drasut, det är måhända ett porträtt av författaren som ung? Blenda är det Stina?

Baronen ser också ”att pojken är verliebt”, änkeprostinnan ser det också och smider nya planer för att få baronen att ändra sitt testamente till Blendas fördel. Så slutar romanen. Jakob som svartsjukt skjuter av sitt jaktgevär mot Per, reser med far sin till Italien och baronen skriver till advokaten.

Varför ska man läsa Hans nåds testamente? Den är känd för sin raljerande komediton med baroner och betjänter, påminner lite om Wodehouse, men det är också en skildring av förälskelsen olika faser som griper tag. Blenda som inte vill bli bestämd över. Jakob analyserar sin svartsjuka, hur skulle det kännas att slå henne? Jag tänker på Hjalmar Bergman i Fästmansbreven.

Wadköping får sitt namn först i Markurells.  Men samma stad anas redan i Vi Bookar, Krokar och Rothar som kom 1912 som också är en stadskrönika men med en svartare social botten med fabrikörer och fabriksarbetare, råttor och läsare. Där får man också se hur det gick för Blenda. Men hon är inte huvudperson.

Louise Krok, dotter till Julius Krok, ingenjör med visioner, är den 8-åring som utsågs att leda kriget mot Råttkungen och de andra råttorna, sedan Blekängsbarnen tröttnat på att ”få stryk och nästan ingen mat för de elaka råttornas skull ”och sedan skomakare Hagelin blivit utskrattad när han på Blekängsmadammernas uppmaning tagit upp råttfrågan i fullmäktige.

Louise ledarskap sätts på prov liksom hennes simultanförmåga, ty att leda ett krig mot självaste råttkungen är ingen sinekur. Småsyskon kinkar, hundar sliter sig, truppen vacklar och myteri hotar. Berättelsens temperatur höjs, när 16-årige Benjamin dyker upp och ifrågasätter såväl operationen som Louises kompetens – ” en flickslänga” och ”blodsugareunge” spottar han ur sig och blottlägger så de klassmotsättningar som är hela romanens huvudtema. Louise hanterar situationen och han dryper av. Men än är slaget inte vunnet.

Man får läsa själv!

Och läs Kerstin Ekman om boken i samfundets essäbok Himmel, Helvete och galenskap. Elva författare läser Hjalmar Bergman.

En döds memoarer är den bok som många Bergmankännare sätter högst. Den är en blandning av släktkrönika, spökhistoria, idéroman och äventyrshistoria. I släkthistorien kan man läsa in Bergmans egna minnen av en morfar och hans trädgård. Pojken Jan Arnberg är ännu ett pojkporträtt som Hjalmar Bergman gör med stor inlevelse. Sedan urartar historien i jakten på pappans patent på medicinen Tuberkulin. Slutar mardröms-illa…Man får associationer till Poe, Dostojevskij eller varför inte Bulgakovs Mästaren och Margarita. Boken översattes till många språk.

Bergman blev besviken på att En döds memoarer inte gjorde större succé och beslöt sig för att nästa bok skulle bli det!

     

Nämligen Markurells i Wadköping. Romanen Markurells i Wadköping utspelar sig under en enda dag. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan den 6 juni 1913 där Markurell är krogvärd. Det är studentexamen i Wadköping. Hans son Johan ska ta studenten, förhoppningsvis.

När solen går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en läsupplevelse där till slut faderskärleken övervinner allt!

Björn af Kleen skriver i sin recension av teaterföreställningen på stadsteatern i Stockholm 2012:

”Restaurangdirektör Gustav Adolfs Ekdahls budskap i Fanny och Alexander – att den borgerliga familjen bör stanna i den lilla världen – gäller knappast för hans källarmästarkollega i Wadköping. Harald Hilding Markurell, uppåtsträvande krögare, är tvärtom utsatt för hårt tryck från omvärlden.Sekelskiftets globala industrikris har även slagit ut metallverket i Wadköping. Året är 1913 och upptakten till första världskriget mullrar från Europa. Markurell hör till dem som lyckats kapitalisera på katastrofen, medan klassrivalerna i släkten de Lorche håller på att gå under i sin aristokratiska passivitet.

Så blir Markurells i Wadköping nästan en spegelvänd version av Fanny och Alexander; Hjalmar Bergman tvingar borgerskapet att genomskåda sin egen idyll. Familjekänslan som värn mot yttervärlden visar sig grymt bedräglig. Det är vad som gör Markurells till en så fascinerande roman: bygdekrönikan rymmer i själva verket något mycket större och mer smärtsamt. ”

Precis så. Bergman är rolig men nattsvart.

Bildväven Gästabud av Gunna Möllerström beställdes till invigningen av restaurangen Markurell på Vasagatan 1968 med Edvin Adolphsson, känd från TV-serien talade Nu hänger den i teaterladan i Wadköping tack vare en uppmärksam medarbetare på Trafikrestauranger.

Herr von Hancken skrev Hjalmar Bergman på drygt en månad 1920 på Segelholmen. Dess stil har blivit mönsterbildande för yngre författare som Sven Delblanc.

Det är en pikaresk där vi möter den narraktige kaptenen von Hancken under sommaren 1806 på Iglinge brunn. Denne svenske Don Quixote skulle varit den borne riddaren och kavaljeren om han bara haft förmågan. Just det, det är den som fattas. Annars skulle han vara både stor älskare, ledare, kung och revolutionär…

Boken har blivit pjäs och opera. Operan komponerades av Blomdahl och Carl Fredrik Reuterswärd gjorde dekoren.

  

Farmor och vår Herre har kanske många av oss sett med Yvonne Lombard som farmor. Eller Marika Lagercranz på Östgötateatern. Jag minns en föreställning på Dramaten med Karin Kavli och Anders Ek som Nathan.

       

Det är en bok om en ung flicka som tar saken i egna händer och skapar sitt eget liv, klättrar socialt och blir en viljestark ”klanmoder”. På hennes födelsedag kommer barnen (inga barnbarn kommer till farmors sorg) och de smärtsamma och småsinta sanningarna drabbar farmor som till sist går in i dimman. Det hjälper inte att tala Herren till rätta.

Det andra viktiga spåret i romanen handlar om Nathan, det utstötta barnbarnet, en clown och konstnärssjäl som ”gör apkonster” tycker farmor. Han kommer också hem till födelsedagen men inte alls på det hjälpsökande sätt som farmor ville.  Och stöts bort, igen.

Romanen är präglad av författarens märkligt djupa livsvisdom och psykologiska blick. Även här liksom i Vi Bookar finns en suverän förmåga att skildra den sociala och ekonomiska omdaningen av en handels- och industristad i Sverige kring sekelskiftet 1900. Och så har vi förstås den känsliga inlevelsen kring enskilda människors egenheter, styrkor, begär och tillkortakommanden. Bergman är både en avslöjande sanningssägare och en ömsint humanist. Här finns djup symbolik – i det Borckska huset finns en skamvrå utan fönster, skamvrån är ett resultat av ett löjligt konstruktionsfel i fråga om Borckska gårdens rumsstruktur av en slarvig byggherre med ritningarna i oordning Skamvrån barnen Borcks skräck med ekon in i Hjalmar Bergmans egen barndom.

I ett brev till filosofen Hans Larsson  1922 skriver han:

Mina tre sista böcker ha för mig havt en viss s.a.s. proclamatorisk betydelse. De äro avskedstaganden. I Markurell från kärlek och familjeliv, i von Hancken från ärelystnad och allehanda utopier, i Farmor från den borgerliga miljö, ur vilken jag utgått. Avsked i godo vill jag gärna hoppas – eljes intet värda vare sig för mig eller andra. Att jag grinar, betyder ingenting. Blyga och tafatta människor ha det felet. Och fega!! Man får förlåta dem eller låta bli – någon ändring åstadkommes icke.

Hjalmar Bergman skrev pjäser, skrev om sina romaner till pjäser och filmer och manus på andras böcker.  Han lockades av Victor Sjöström att i december 1923 åka till Hollywood för att där skriva filmmanus. Hollywood passade inte alls Hjalmar Bergman och den ytlighet som han tyckte präglade de amerikanska samhället. Det skildrar han bland annat i pjäsen Dollar och sin sista roman Clownen Jac.

  Fotografiskt självporträtt taget i Santa Monica

Han återvände redan våren 1924 och stannade i Paris och skrev där Chefen fru Ingeborg på några månader. Chefen fru Ingeborg, Hjalmar Bergmans skickligaste psykologiska studie handlar om hur chefen Ingeborg för Modehuset Balzar drabbas av kärlek till dotterns odräglige fästman. Samtidigt försöker sonen Kurt modernisera firman. Ingeborg hela liv skakas.

Romanen kom ut på hösten samma år. Till förläggaren Tor Bonnier skriver Bergman skämtsamt på tal om arbetet: ”Jag gråter när jag skriver den. Somliga dagar kan ja för tårars skull icke föra pennan. Då ligger jag på soffan och bara gråter. Andra dagar är jag lite gladare. Men när jag tänker på slutet vill jag bara hänga mig. Det är så synd om henne. Öppna aldrig en modebutik i Stockholm. Inte efter detta. Det blir emellertid en mycket bra bok.

Vad du ska bli glad!”

Vad som händer ska inte avslöjas här. Läs den. Eller se den på SVT play med Mona Malm!

Chefen fru Ingeborg väckte omedelbart anklang hos publiken när den kom 1924 och trycktes i sju upplagor samma höst. Många upplagor sedan dess!

        

Swedenhielms är kanske Bergmans mest spelade pjäs och det finns faktiskt tre TV-inspelningar som finns på DVD. Också en underbar radioteaterföreställning finns på radioarkivet.

Stadra teater utanför Nora har ofta spelat Hjalmar Bergman, bl.a. Flickan i frack i Agneta Pleijels musikalversion och till sommaren hoppas de får spela Dollar som skulle ha spelats förra året. Ylva Eggehorn har skrivit en pjäs om Hjalmar Bergman för Stadra, Hjalmar och vår Herre.

              

Romanen Flickan i frack blev film redan året efter den kom som bok, 1925. Flickan i frack är en munter kanske bagatell men enligt mitt förmenande helt oemotståndligt kvick och klok.

Flickan i frack är Katja Kock som lånar sin broders frack när fadern nekar henne en ny känning till studentbalen. Katja är begåvad, blygsam och förtrampad av fadern och brodern som hon servar på alla de sätt. (Moderlös som alla hjältinnor!)

Nu gör hon revolt Hon ska gå på balen med sin kavaljer den obegåvade men snälle Ludwig van Batthwyl, som hon har läst upp till studenten. Wadköpings alla mammor, Mammornas råd, med änkedomprostinnan Julia Hyltenius i spetsen förfasar sig över Katja iklädd frack med cigarr och fräck min. Hon räddas tillfälligt av den gamla rektorn Blidberg, Men skandalen är ett faktum. Pappan exploderar och Katja flyr med sin Ludwig till hans herrgård Larsbo utanför stan.
På Larsbo huserar ett antal akademiska damer, varav Lotten Brenner, anatom, får en egen roman lite senare. Händelserna beskrivs i en munter kåseriton. Upplösningen som rektor Blidberg regisserar genom sitt trick att tänka högt inför domprostinnan om behovet av milt överseende men också med påminnelse om den eviga kylan i graven och behovet av ett förlåtande sinne innan det är försent.

 

Hans sista storverk var Clownen Jac. Där möter vi igen Nathan från Farmor och vår herre och där har han omsatt sin rädsla för farmor och andra i ett bejublat clownnummer med vilket han turnerar runt i USA och tjänar mycket pengar. Han heter nu Jac Trabac, alias Clown Skräck bor i ett palats med ett rum helgat åt Farmor. Här bor också Siv hans före detta fästmö. Han styrs av ett syndikat som pressar honom till nya turnéer. Hans dotter Sanna-Sanna kommer från Sverige direkt till den stora cirkusföreställningen där Jac Trabac utmanar publiken med att läsa högt ur clownkatekesen. ”Bör en clown vara feg eller modig, bör han vara man eller mes.” Lynchstämning blandas med jubel.

Sanna-Sanna ordnar en jubelfest med fyrverkerier för sin pappa när han kommer tillbaka från turnén. Det slutar i katastrof. Siv oroar sig för honom, om han ska stå ut med Sanna-Sanna. Men Jac Trabac lugnar henne ”Var inte orolig flicka lilla – jag är ju en clown”

Hjalmar Bergman läste själv clownkatekesen i den radioföljetong som Bergman skrev allt medan den sändes på hösten 1930.

Ämnet låg honom nära. I den småstadsborgerlighet där han växte upp passade han illa; snart passade han illa i de flesta kretsar. Det var som författare han fick sin identitet, medan människan slets sönder av depressioner, ett stormigt äktenskap, vacklande sexuell identitet och missbruk. Jac, clownen, liknar i mycket Hjalmar, författaren.

Ett citat från Clownen Jac Skallra, clown, skallra. Dallra, hjärta, dallra står det på Hjalmars och Stinas gemensamma grav på Norra kyrkogården i Örebro dit den kommer efter Stinas död 1976.

Wadköping i Örebro har ett Hjalmar Bergman museum som kommunen håller öppet och vårdar. Senast hade vi ett program med Hjalmar Bergmans fantastiska sagor.

                

Hur gick det i omröstningen?

Markurells i Wadköping vann, Farmor och vår herre kom tvåa och sedan Chefen fru Ingeborg. Såklart?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *