Den planerade resan till Florens tillsammans med Delblancsällskapet i oktober nästa år är inställd men planer på en ny resa är redan på gång. Vi återkommer! Vi kommer att ha stor hjälp av Hjalmar Bergman Samfundets skrift Mitt hjärtas stad Hjalmar Bergmans Florens från den resa som Samfundet gjorde 1994. Boken finns att få från Samfundet för portot.
”Förnäm och blyg och glad och barnslig” i fyra hisnande adjektiv sammanfattar Hjalmar Bergman sitt Firenze. Staden tycks låna färg av hans egen sammansatta personlighet, förvandlas till en spegelbild av honom själv, skriver Margareta Wirmark i boken.
På Spaning Efter Hjalmar och Stina i Bergslagen.
Lördagen den 19 maj strax efter kl. 10 startade ett trettiotal Bergmanvänner vår resa i abonnerad buss från Örebro och begar oss via Norra Kyrkogården, där vi stannar till vid Hjalmars och Stinas gravsten. Vi fick kaffe och bulle och tal vid graven.
Sedan bar det av till Lindesberg, dit det unga paret Stina och Hjalmar Bergman flyttade som nygifta. Arne Johnsson och Pär Bäckman är våra ciceroner här – Arne läste högt ur Fästmansbreven under blommande syrener, utanför den stora villan invid ån.
God lunch intog vi på hotellet, innan bussen förde oss vidare genom det vackra landskapet till Stadra, där Magnus Wetterholm tog emot. Vi fick se den vackra herrgården och höra om alla de fantastiska föreställningar som getts på Stadra teater. I sommar är det ju Agneta Pleijels version av Flickan i frack man ger tack vare tips från vår sekreterare Inger Hullberg efter fjolårets filmvisning av stumfilmen Flickan i frackpå Roxy i Örebro. Vin och kakor i vår utflyktskorg.
Från Stadra ner till Nora, där vi installerar oss på våra rum och tar en liten paus innan det blir dags för festmiddagen, som serveras klockan 19 i Noras vackra och prisbelönade församlingshem intill kyrkan på Torget. Fru Markurell gestaltad av Anita König dök upp och berättade mycket anslående om herr Markurells död och till kaffet fick vi höra Astrid Lindén och Clas Thor glimtar ur Hjalmars och Stinas Bergslags-liv och om bergslagsromanen Mor i Sutre.
Söndag förmiddag träffades vi i solskenet under prunkande träd för Kaffe med Baffe. Sten Wistrand serverade Sju sorters kakor i form av sju nedslag i Hjalmar Bergmans produktion, mycket intressant.
Därefter återstod bara hemfärd efter en fantastiskt välordnad utflykt i de vackraste av majdagar. Tack till vår utflyktskommitté: Inger, Sten, Arne och Pär!
Agneta Pleijel tar sig an ”Flickan i frack” av Hjalmar Bergman och gör en fri dramatisering av till Stadra teater med premiär den 6 juli 2018.
– Att vi på Stadra lyckas förena Bergman och Pleijel känns nytt och spännande. Under alla tjugo åren på vår Stadrascen, har vi lyft fram många, många olika svenska författarskap. Det är nu spännande att tänka på Hjalmar Bergman, som så ofta lät sin konstnärliga själ ikläda sig kvinnliga gestalter, när han här får möta en modern författare som Pleijel med ett författarskap i myllan av vad det är att vara kvinna idag. Vi tror att Pleijel på ett väldigt kärleksfullt sätt kommer att beskriva denna historia. Och att det blir på hennes alldeles egna fria sätt, säger Magnus Wetterholm, konstnärlige ledare, i ett pressmeddelande.
”Flickan i frack” kom ut 1925 och handlar om Wadköpingsbon Katja Kock som skapar en skandal när hon kommer till sin studentbal klädd som en man i broderns frack.
Flickan som drar på sin brors frack i Örebro vet kanske inte vad hon satte igång
– Flickan i frack, Hjalmar Bergmans muntra miniroman från 20-talet, är en underbar utgångspunkt för en revypjäs. På 20-talet slog ett nytt kvinnoideal igenom: La Garconne, den oförvägna pojkflickan. Sen följde feminismens framstötar för demokrati, Eros och jämlikhet. Med bakslag förstås, krig och totalitarism, fram till dagens duktiga flickor som bränns ut av kraven på sig själva. Flickan som drar på sin brors frack i Örebro vet kanske inte vad hon satte igång, men det var en hel del. Hur blev hon så tuff och varför fick hon gråta så mycket? Musik och dans och försvar för det bästa i människan, som är kärleken, säger Agneta Pleijel om uppdraget i pressmeddelandet.
Tidigare har hon skrivit två pjäser för Stadra teater, ”Hör musiken söker efter orden” om Hjalmar Gullberg 2012 och ”Efter mitt eget huvud” om Agneta Horn 2014.
Ur artikel från Närikes Allehanda.
Vid Hjalmar Bergmans grav 19 maj 2018
Sedan 1976 ligger här Hjalmar och Stina i en dubbelurna, som Stina beställt. De första tio åren efter Hjalmars död hade Hjalmars urna förvarats i en låda i kassavalvet på Bonniers förlag. En fint snickrad låda som enligt skrönorna använts som fotpall för att nå de övre hyllorna. När förlaget så småningom såg till att Stina fick hem urnan, då beställde hon dubbelurnan som hon sedan haft i sin lägenhet och på sitt skrivbord på sina olika arbetsplatser till sin död.
Efter Stinas död tog Abbe Bonnier hand om dubbelurnan och en delegation från Bonniers förlag tog sig till Örebro för gravsättning. Det ösregnade. Kyrkogården var så vattensjuk så att en träspång måste läggas ut.
Nog kan man se Hjalmar le roat i sin himmel.
När Hjalmar Bergman dött i Berlin skickades hans kista hem med tåg och på stationen på Stockholm Norra – den station som låg närmast Norra kyrkogården-möttes den av studenter från humanistiska föreningen och studentteatern, som följde kistan i procession vägen till kyrkogården, där han kremerades dagen därpå. På begravningen talade bland andra Anders Österling.
Johannes Edfelt, som var en ung själsfrände till Hjalmar Bergman (Stina trodde ett tag svartsjukt att han var en ”undanstucken son”) var ju initiativtagare till Samfundet och utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter.
Edfelt har skrivit om Hjalmar Bergmans dialog med döden, som den speglades i deras korrespondens från när de träffades första gången 1926 och till Hjalmars död på nyåret 1931. Edfelt skriver att ”mycken humor spelar och glittrar i de epistlar jag mottog från Hjalmar under hans sista tid men intrycket av hans svårmod och sjuklighet överväger ändå.”
Ett brev från Hjalmar Bergman till Johannes den 16 juli 1927 innehåller en dikt skriven enligt Hjalmar ”igår”: Den passar väl att läsas idag:
En gång ville jag dö/ det var att strö/ dunlätt aska över flammande låga/ det var att råga/ livet.
/Åren gick. Jag ville dö./ Det var att strö en skovel mull över glödande malm /hetta och kvalm/ livet.
/Nu vill jag dö, /sänka en gnista i snö./ Din död, käre, gjorde mig döden lätt./ OCH DU FICK RÄTT/ O DÖD
”Se där Även jag skriver vers” tillfogar Hjalmar.
Kära Hjalmar Bergman-vänner! Äntligen är vi här och kan lägga blommor på Hjalmars och Stinas grav. Frid över deras minne.
Herr Sleeman kommer är en ofta spelad pjäs av Hjalmar Bergman även av amatörteatersällskap. I våras sattes den upp av teater SAT på Tallbackskolan.
Ingmar Bergman satte upp Herr Sleeman kommer 1957 i sin första TV- produktion. Det blev en stor tittarsuccé. ”Den här pjäsen är en saga men ack så grym” skriver Viola i Svenska Dagbladets recention av TV-uppsättningen. På You tube ligger en kopia. Underbart att se Bibbi Andersson Naima Wifstrand och Max von Sydow.
Ingmar Bergman satte upp Herr Sleeman kommer också redan 1944 med Toiwo Pawlo som Herr Sleeman.
Nyfiken på Hjalmar Bergman – Tre föredrag inför sommaren på Stadra
4 april kl 18.30: Anders Linder om Hjalmar Bergman-kännaren Erik Hjalmar Linder och hans forskning
18 april kl 18.30: Hjalmar Bergmansamfundet: Arne Johnson, Sten Wistrand & Pär Bäckman om Hjalmar Bergman i Bergslagen
25 april kl 18.30: Agneta Pleijel om Hjalmar Bergmans kvinnliga gestalter och sin ingång till romanen Flickan i frack
Plats: Nora bibliotek
Pris: 100 kr, 80 kr Stadravän, 50 kr ungdom
Biljettbokning: nortic.se, Teaterfoajén 0587 311305 /info@stadrateater.se
I samarbete med Nora bibliotek och ABF
Samfundet såg en utomordentligt intressant och vacker föreställning i Norrköping i mars. Marika Lagecrantz var magnifik som farmor. Pontus Plaenge en skicklig regissör.
Från den 27 april till 2 juni spelas den i Linköping. Den 30 maj är det en programkväll kl. 17.30 om berättaren Hjalmar Bergman. Hör Malin Ullgren och Johan Hilton från DN tillsammans med regissören Pontus Plaenge i ett samtal om Hjalmar Bergmans liv och författarskap,
Inför årsmötets tvekamp (14 april) mellan Fredrika Bremers Hertha och Hjalmar Bergmans Vi Bookar, Krokar och Rothar som Örebroskildringa är det bäst att läsa på. Göran Hägg som ju är väldigt inläst på och förtjust i Hjalmar Bergman skriver i kapitlat Hjalmar Bergman I Wadköping i Den svenska litteraturhistorien att ”Hans nådes tid var hans genombrott men egentligen är Vi bookar Krokar och Rothar 1912 ett märkligare konstverk. Perspektivet är bredare. Myllret av personer är enormt. Framförallt introduceras här staden, den fortfarande namnlösa stad i Bergslagen där i fortsättningen de mesta av Bergmans berättande utspelas. En förebild torde ha varit hans studier av renässansens Florens. En annan är givitvis den realistiska roman som skapats av Balzac.”
Verksamhetsberättelse för 2017
Samfundets styrelse har sedan årsmötet den 9 april 2017 bestått av Ingar Beckman Hirschfeldt (ordförande) Pär Bäckman, Helena Cho Györki, Gunnel Grundberg, Inger Hullberg (sekreterare), Jan Holmquist, Clas Jackert (skattmästare), Arne Johnsson, Börje Rosmark, Sten Wistrand och Lasse Zilliacus. Revisorer har varit Inger Öhman och Berndt Öhman med Lars Molin som revisorssuppleant. Valberedningen har bestått av Peter A. Sjögren (sammankallande) och Brita Molin.
Hjalmar Bergman Samfundet är medlem av DELS, De litterära sällskapens samarbetsnämnd. Kontaktperson har varit Ingar Beckman Hirschfeldt.
Medlemsavgiften har varit 300 kr för enskild medlem, 100 kr för familjemedlem liksom för studerande samt 3000 kr för ständigt medlemskap. Det ekonomiska utfallet av verksamhetsperioden framgår av balans- och resultaträkningen. Samfundet hade vid årets slut 161 varav 5 nya medlemmar.
Samfundets styrelse har sammanträtt 5 gånger under verksamhetsperioden.
Årsmötet ägde rum måndagen den 9 april 2017 på biografen Roxy i Örebro. Styrelseledamoten Anna Wolodarski och revisorerna avtackades. Ny ledamot i styrelsen Helena Chou Györki och en ny revisor och revisorssuppleant. Efter årsmötet såg vi stumfilmen Flickan i frack från 1926 i ett fullsatt Roxy med stumfilmspianoackompanjemang av Erik Oldberg. Därefter kaffe med Flickan i frack-bakelser på Hotell Borgen där teatermannen Magnus Wetterholm kåserade Jag tog Hjalmar Bergman vid handen och ledde honom upp till Stadra!
Program i övrigt
Tisdagen den 28 februari på Dansmuseet Herr von Hancken och Carl Fredrik Reuterswärd. Reuterswärd har donerat sina målningar inspirerade av Herr von Hancken till Dansmuseet och visades nu för oss. I samarbete med Dansmusei vänner lockade vi en storpublik att lyssna till Måns Hirschfeldts föredrag om Reuterswärd, se ett utdrag ur Blomdahls opera Herr von Hancken, få en kommentar från Laila Andersson som var med i föreställningen 1965 på Stockholmsoperan och höra Stewe Claeson kåsera fritt ur hjärtat med anknytning till Bergman och Reuterswärd.
Söndagen den 26 mars på ABF i DELS regi hade vi ett tredelat program med Sten Wistrand, Arne Johnsson och Pär Bäckman samtalande om Hjalmar Bergman ”Här har du mig”, en monolog om Hjalmar Bergman Bakom fem stängda dörrar av och med Per Söderberg och Agneta Ljung som läste ur fästmansbreven. Söndagen den 20 augusti deltog vi i Världens längsta bokbord då vi sålde samfundets titlar samt skönlitteratur som second hand.
Hjalmar Bergmans födelsedag den 19 september ska enligt stadgarna årligen uppmärksammas. Vi firade lördagen den 16 september och uppmärksammade att det var 50 år sedan Samfundet genom insamlade medel bekostade den skulpturgrupp som står utanför teatern av skulptören Rune Rydelius, Sagan ”Vem tror på sagor här?” Pär Bäckman som intervjuat konstnären och slagit i gamla tidningslägg framställde invigningen och evenemanget livligt och roande med intervjuer med Erik Hjalmar Linder och åskådare som tyckte högst olika om skulpturgruppen. Sedan fick vi höra utdrag ur pjäsen Sagan med Anita König och Agneta Ljung. På det efterföljande ”afternoontea” fick vi också en fin bakelse som liknade skulpturen. Då passade vi på att till den duktiga kocken överlämna samfundets gåva till Hotell Borgen, en reproduktion av ett porträtt av Hjalmar Bergman av konstnären Göran ”art Vargas” Lindgren, som styrelseledamoten Pär Bäckman skänkt till samfundet för att skänka vidare till Hotell Borgen.
I samarbete med Timmermansgården inbjöd vi söndagen den 15 oktober till ett intressant och intresseväckande samtal om romanen Chefen fru Ingeborg med Kerstin Dahlbäck och kulturredaktören Malin Ullgren. Anita König läste högt ur romanen. Fullsatt sal, kaffe och bokförsäljning i pausen.
Den 11 november var det Litteraturens lördag på stadsbiblioteket i Örebro. Där hade vi ett program kallat Om Hjalmar – ett samtal om författaren och personen Hjalmar Bergman mellan Pär Bäckman, Erik Furumark, Arne Johnsson, Sten Wistrand. Vi hade också ett informationsbord.
Årets bokcirkelbok var En döds memoarer. Kerstin Dahlbäck inledde cirkeldiskussionen på Timmermansgården torsdagen den 7 december kl. 18. Boken diskuterades även i Örebro den 12 december kl. 16 hemma hos Inger Hullberg.
Hjalmar Bergman Samfundet har en hemsida http://hjalmarbegmansamfundet.se och en grupp på Facebook Hjalmar Bergman och hans vänner.
För styrelsen
Ingar Beckman Hirschfeldt Inger Hullberg
Vi vill också tipsa om en programserie Nyfiken på Hjalmar Bergman på Nora bibliotek med anledning av att Agneta Pleijel bearbetat Flickan i frack för Stadra teater med premiär den 6 juli. Biblioteket i Nora har tre Nyfiken på Hjalmar Bergman-kvällar klockan 18.30 med Anders Linder den 4 april, Agneta Pleijel den 10 april och den 18 april samtalar Sten Wistrand, Pär Bäckman och Arne Johnsson.
Det är nu för tredje gången som Agneta Pleijel, en av Sveriges mest framstående författare, skriver direkt för Stadra Teater i Bergslagen. Efter de stora framgångarna 2012 med Pleijels Hör musiken söker efter orden, om Hjalmar Gullberg och 2014 Efter mitt eget huvud, om Agneta Horn gör nu Pleijel sin egna och högst fria dramatisering av Hjalmar Bergmans roman Flickan i frack, premiär 6 juli 2018.
Att vi på Stadra lyckas förena Bergman och Pleijel känns nytt och spännande, säger konstnärlige ledaren Magnus Wetterholm.Under alla tjugo åren på vår Stadrascen, har vi lyft fram många, många olika svenska författarskap. Det är nu spännande att tänka på Hjalmar Bergman, som så ofta lät sin konstnärliga själ ikläda sig kvinnliga gestalter, när han här får möta en modern författare som Pleijel med ett författarskap i myllan av vad det är att vara kvinna idag. Vi tror att Pleijel på ett väldigt kärleksfullt sätt kommer att beskriva denna historia. Och att det blir på hennes alldeles egna fria sätt, säger Magnus Wetterholm
Bergmans roman kom ut 1925 och tar sin början i Katja Kock som till sin studentbal beställer nya kläder i Wadköpings elegantaste butik för att få göra sig vacker, snygg och fri. Men Katjas drömmar inför festen blir slagna i slant av hennes bistre far som bestämt avfärdar alla tankar om nya kläder. Det är istället Katjas bror, känd i Wadköping som stadens stora snobb, som av fadern fått allt det han pekat på. Det är i denna stund som Katja lägger beslag på sin broders frack, klär sig som en man och går iväg på balen. Skandalen är ett faktum.
Pleijel, senast mycket uppmärksammad efter hennes roman Doften av en man, säger om sin pjäs: Flickan i frack, Hjalmar Bergmans muntra miniroman från 20-talet, är en underbar utgångspunkt för en revypjäs. På 20-talet slog ett nytt kvinnoideal igenom: La Garconne, den oförvägna pojkflickan. Sen följde feminismens framstötar för demokrati, Eros och jämlikhet. Med bakslag förstås, krig och totalitarism, fram till dagens duktiga flickor som bränns ut av kraven på sig själva. (…) Flickan som drar på sin brors frack i Örebro vet kanske inte vad hon satte igång, men det var en hel del. Hur blev hon så tuff och varför fick hon gråta så mycket? Musik och dans och försvar för det bästa i människan, som är kärleken.