2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har på projektet »Sverige läsers« förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.

Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är hur han gestaltar den i romanen Markurells i Wadköping och i novellen Herr Markurells död. I Markurells i Wadköping finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism som vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och ekonomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.

Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsaks­kedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscenser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk facklitteratur, bibeln, tids­anda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determineras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, ekonomi och privatliv.

Inger Borgström född 1948, fil.lic. i litteraturvetenskap 2004, har mellan 1975 och 2012 varit gymnasielärare i svenska och historia.

INGER BORGSTRÖM Den determinerade Markurell

Den fria viljan, kärleken och övermänniskan i Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping och hans novell Herr Markurells död.

Inger presenterar boken vid Hjalmar Bergman Samfundets bokbord på Litteraturens lördag på Stadsbiblioteket i Örebro den 16 november.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *