Det är 100 år sedan Hjalmar Bergman gav ut romanen Markurells i Wadköping, en roman som kommit ut i många upplagor och blivit pjäs, film och TV-teater. Det är nog den mest omtyckta Hjalmar Bergman-romanen. En motivering kan lyda:

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Markurells i Wadköping kom ut för 100 år sedan. Därför bad samfundet Örebro läns grafikgrupp att låta sig inspireras av Hjalmar Bergman till en utställning. Utställningen har vernissage i Ateljé Björn Brusewitz i Karlslunds norra flygel i Örebro den 19 maj. Ett vernissageprogram går av stapeln i Mejeriet kl 14.00 där Johan Huldt, Gunilla Orvelius och Pontus Plaenge presenterar och gestaltar Markurells i Wadköping. Sedan vandrar man över till ateljén kring 15.30.

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Tisdagen den 5 mars träffades ett 30-tal Bergman-läsare på Timmermansgården för att avgöra vilka av Hjalmar Bergmans böcker vi ska välja till DELS De litterära Sällskapen projekt Sverige läser. Kerstin Dahlbäck började med en fin översikt och talade sedan engagerande om Fru Gunhild på Hviskingeholm. Vi hann med Hans nåds testamente, Vi Bookar Krokar och Rothar, Dansen kring Frötjärn, Mor i Sutre, En döds memoarer, Markurells i Wadköping och Clownen Jac.   Vi missade presentationerna av Herr von Hancken, Farmor och vår Herre, Jag Ljung och Medardus, Flickan i frack och Chefen fru Ingeborg men det hindrade oss inte att med handuppräckning (och några röster per email och Facebook) välja ut de tre titlarna:

Verk 1: Markurells i Wadköping

Motivering:  Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Verk 2: Chefen fru Ingeborg

Motivering: Hjalmar Bergman är en fantastisk kvinnoskildrare. Med djuppsykologisk blick skildrar han Ingeborg Balzar, kapabel chef för en modebutik i Stockholm och god familjeförsörjare. Hon inser sent om sider att hon är förälskad i dotterns fästman. Insikten krossar henne och hon tar sitt liv. Stor litteratur om förbjuden kärlek jämförbar med Tomas Manns Döden i Venedig.

Verk 3: Farmor och vår Herre

Motivering: Hjalmar Bergman skildrar Agnes utveckling från ung flicka som klättrar socialt och blir en viljestark ”klanmoder” i familjen Borck. Det är hennes perspektiv och belåtna inre monolog som hon har med vår Herre som först skildras. Men på hennes födelsedag kommer barnen och barnbarnet Nathan och de smärtsamma sanningarna drabbar farmor med insikter som till sist gör att hon går in i dimman. En gripande roman om kärlek.

På delad fjärde plats kom Clownen Jac och Vi Bookar, Krokar och Rothar!

”Hjalmar vår herre” (5 juli-11 aug) är en nyskriven musikalisk pjäs av Ylva Eggehorn. En berättelse om hur författaren Hjalmar Bergman möter gestalter och personer från ett omtumlande liv, i en historia där man aldrig kan veta vad mötena för med sig.
Häng med till det heta Berlin år 1928. Hjalmar har just anlänt till ett hotellrum för att få lugn och ro kunna skriva på den nya boken. Åh, denna ständiga pengakamp jagar honom titt som tätt. Nu är han i världsstaden Berlin, där det finns ett sammelsurium av lockelser, en stad där det fria livet kan levas och med allt som hör till. Tiden på rummet blir något alldeles nytt för Hjalmar, som plötsligt får möta de gestalter som han skrivit. Är det möjligen demoner från hans inre. Och där finns även männen med sin farliga lockelse. En underhållande, glädjefull och berörande uppsättning som kommer att handla om att älska, om drömmar och om att sträva, om livet och om allas vår stora längtar.
Regi: Karin Jonzon Parrot
Scenografi: Ebba Forstenberg
Kostym och mask: Agneta von Gegerfeldt
Skådespelare och musiker: Sara Glaser, Bodil Granlid, Rune Jakobsson, Magnus Wetterholm, Eva Haldert, Lasse Forss, aktörer från Unga Stadra, Mattias Risberg samt många till…
Spelas 5 juli–11 augusti onsdag–söndag.
Biljetter & info: Teaterfoajén 0587-31 13 05,
Nora turistbyrå 0587-811 20 eller via www.stadrateater.se

Ylva Eggehorn kommer till Hjalmar Bergman Samfundets årsmöte lördagen den 6 april och berättar om pjäsen.

Årets bokcirkelbok var Vi Bookar, Krokar och Rothar. Det var den bok som var föremål tillsammans med Fredrika Bremers Hertha för en dialog om Örebro,kallad Kungsköping versus Wadköping, mellan Fredrika och Hjalmar med Klara Johanson som samtalsledare. Vi hörde den dialogen i våras i hörsalen på museet i Örebro och på ABF i Stockholm nu i höst.
Det finns mycket att tala om i denna vitala roman. Vi sågs i Stockholm på Timmermansgården onsdagen den 5 december, där ”Klara Johanson” dvs. Gunnel Furuland ledde samtalet.I Örebro den 11 december hos Inger Hullberg på Järntorgsgatan kl 16.
Kerstin Ekman har skrivit en fin essä om boken i Samfundets Himmel, helvete och galenskap. Den börjar så här:
Jag välsignar barndomens leda. Jag tackar de långa söndagarnas gråhet och deras tröstlösa regn på fönstret för mer än jag kanske vet. För Hjalmar Bergman tackar jag, för hans romaner som stod i vårt bokskåp och som blev lästa inte en utan två och tre gånger och kanske fler. Pappa sa åt mig att läsa Strindbergs Röda rummet och Nya riket om jag ville veta hur samhället fungerade. Men hur skulle jag kunna känna igen mig där? Mitt samhälle var inte Stockholm på 1870-talet. Det var en modern småstad med industrier och verkstäder. Där konspirerade inte Strindbergs föraktade judar med enfaldiga grosshandlare. Mitt samhälle hette Katrineholm och det liknade Hjalmar Bergmans industrihåla i Vi Bookar, Krokar och Rothar. Min pappa var just en av de uppkomlingar som Bergman i sin roman kallar okända, förbisedda främlingar och som med sin företagsamhetkom att driva stadens spel i stort och smått. Där fanns samma frikyrkoförsamlingarnas gemenskap ända ut i handeln med knappar och kragar. Alla visste att frälsta inte köpte något hos ofrälsta. Det visste Bergman också. Men vi och alla andra otrogna handlade hos dem och det var verkligen goda affärsmän i Kristus och gjorde sig god förtjänst på både tro och otro.
Vi Bookar, Krokar och Rothar blev den mall som jag kunde strukturera upp det svårbegripliga med.”
2019 läser vi Jag Ljung och Medardus och pratar om tillsammans i slutet på året.