2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har på projektet »Sverige läsers« förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.

Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är hur han gestaltar den i romanen Markurells i Wadköping och i novellen Herr Markurells död. I Markurells i Wadköping finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism som vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och ekonomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.

Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsaks­kedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscenser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk facklitteratur, bibeln, tids­anda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determineras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, ekonomi och privatliv.

Inger Borgström född 1948, fil.lic. i litteraturvetenskap 2004, har mellan 1975 och 2012 varit gymnasielärare i svenska och historia.

INGER BORGSTRÖM • Den determinerade Markurell

Den fria viljan, kärleken och övermänniskan i Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping och hans novell Herr Markurells död.

Inger presenterar boken vid Hjalmar Bergman Samfundets bokbord på Litteraturens lördag på Stadsbiblioteket i Örebro den 16 november.

Med en guidad tur genom Wadköping lotsade Arne Johnson, Pär Bäckman och Inger Hullberg i rollerna som Erik Hjalmar Linder, Hjalmar själv, Katja Kock, Henning Markurell, Ingeborg Balzar och slutligen Jac Tracbac fram till det fina nya Hjalmar Bergmanmuseet i Skomakargården. Där tog Maria Gustafsson (enhetschef för Wadköping) emot och bjöd på födelsedagsdryck med kakor. Sedan överlämnade vi Gunna Möllerströms textilapplikation som tillfälligt kunde hängas upp på en ledig vägg. Mycket anslående!

 

Det är 100 år sedan Hjalmar Bergman gav ut romanen Markurells i Wadköping, en roman som kommit ut i många upplagor och blivit pjäs, film och TV-teater. Det är nog den mest omtyckta Hjalmar Bergman-romanen. En motivering kan lyda:

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Markurells i Wadköping kom ut för 100 år sedan. Därför bad samfundet Örebro läns grafikgrupp att låta sig inspireras av Hjalmar Bergman till en utställning. Utställningen har vernissage i Ateljé Björn Brusewitz i Karlslunds norra flygel i Örebro den 19 maj. Ett vernissageprogram går av stapeln i Mejeriet kl 14.00 där Johan Huldt, Gunilla Orvelius och Pontus Plaenge presenterar och gestaltar Markurells i Wadköping. Sedan vandrar man över till ateljén kring 15.30.

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Tisdagen den 5 mars träffades ett 30-tal Bergman-läsare på Timmermansgården för att avgöra vilka av Hjalmar Bergmans böcker vi ska välja till DELS De litterära Sällskapen projekt Sverige läser. Kerstin Dahlbäck började med en fin översikt och talade sedan engagerande om Fru Gunhild på Hviskingeholm. Vi hann med Hans nåds testamente, Vi Bookar Krokar och Rothar, Dansen kring Frötjärn, Mor i Sutre, En döds memoarer, Markurells i Wadköping och Clownen Jac.   Vi missade presentationerna av Herr von Hancken, Farmor och vår Herre, Jag Ljung och Medardus, Flickan i frack och Chefen fru Ingeborg men det hindrade oss inte att med handuppräckning (och några röster per email och Facebook) välja ut de tre titlarna:

Verk 1: Markurells i Wadköping

Motivering:  Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Verk 2: Chefen fru Ingeborg

Motivering: Hjalmar Bergman är en fantastisk kvinnoskildrare. Med djuppsykologisk blick skildrar han Ingeborg Balzar, kapabel chef för en modebutik i Stockholm och god familjeförsörjare. Hon inser sent om sider att hon är förälskad i dotterns fästman. Insikten krossar henne och hon tar sitt liv. Stor litteratur om förbjuden kärlek jämförbar med Tomas Manns Döden i Venedig.

Verk 3: Farmor och vår Herre

Motivering: Hjalmar Bergman skildrar Agnes utveckling från ung flicka som klättrar socialt och blir en viljestark ”klanmoder” i familjen Borck. Det är hennes perspektiv och belåtna inre monolog som hon har med vår Herre som först skildras. Men på hennes födelsedag kommer barnen och barnbarnet Nathan och de smärtsamma sanningarna drabbar farmor med insikter som till sist gör att hon går in i dimman. En gripande roman om kärlek.

På delad fjärde plats kom Clownen Jac och Vi Bookar, Krokar och Rothar!