Kopplingen mellan Ingmar Bergman och Hjalmar Bergman kommer Leif Zern och Pontus Plænge samtala om inför publik på Filmhusets lilla sal söndagen den 16 september kl. 13. Välkomna då!

En dagsaktuell koppling finns i dagens Svenska Dagblad där Lars Ring recenserar Dramatens föreställning av Riten. Bergmanskt symboldrama som clowntragedi.

Jag citerar eftersom man inte kan dela SvD-artiklar: Emil Graffman har tagit sig an ”Riten” – en lekfull moralitet om hur konstnären tvingas förhålla sig till sin publik. Tornrummet är omgjort till fyrkantig ödslighet: grått hotell- eller tjänsterum. Emil Graffman låter skådespelartrion vara klädd som traditionella, vita clowner med toppiga hattar. Ett slags emblem för en glättig utsida och en trasig insida. Ensemblen kan lätt förstås som delar av Bergman själv: en ung ångestriden, en åldrad uppgiven och en med nervöst, religiöst svärmeri. Eller en incestuös familjebildning.

Idén kan vara hämtad från ”Clownen Jac” av Hjalmar Bergman, med sättet att beskriva konstnären som förtvivlad narr. Särskilt tydligt är greppet att skildra den symbiotiska relationen mellan åskådaren och aktören som upprepad rit med en ständigt sensationslysten publik.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *