Vi börjar firandet av Hjalmar Bergmans 140-årsdagd den 19 september 2023 vid graven på Norra kyrkogården

Samling klockan 09.00 vid Hjalmar Bergmans grav på Norra Kyrkogården. Uppvaktning med tal och kransnedläggning. Ingar Beckman Hirschfeldt, ordförande Hjalmar Bergman Samfundet, talade först (se nedan), Madelene Spinord Semenets, ordförande Kultur- och fritidsnämnden, Örebro framhöll i sitt tal Hjalmar Bergmans betydelse för Örebro och Charlott Torgén, kyrkogårdsantikvarie förklarade graven för en kulturgrav och satte ned en skylt om detta. Kjell Nyttig från Kammarorkestern spelade vackert klarinett mellan inslagen.


Hjalmar Bergman dog på nyårsdagen 1931 i Berlin. Han hade då varit i ett bedrövligt skick en längre tid. Han hade varit ovän med sin fru Stina men han hann att försonas med henne i ett sista telegram. Stina blev så chockad av beskedet om Hjalmars död så hon låg till sängs i veckor, kunde inte vara med på begravningen.

Hjalmar Bergmans kista skickades hem per tåg, där loket var draperat med fanor. På stationen Stockholm Norra – (den station som låg närmast Norra kyrkogården i Stockholm) -möttes Hjalmar Bergmans kista av studenter från humanistiska föreningen och studentteatern, som följde kistan i procession vägen till kyrkogården, där han kremerades dagen därpå. På begravningen spelades Hilding Rosenbergs musik till Markurell i Wadköping och en elegi av Stenhammar till Hjalmar Bergmans pjäs Lodolezzi sjunger. Anders Österling som talade för Penklubben och svenska författarkollegor sade att han var ”den störste givaren i sin generation”.

Ja Hjalmar Bergman läses och spelas än idag. En stark supporter hade han i litteraturhistorikern Göran Hägg som skrev de fantastiska förorden till pocketserien med nio Bergman-romaner som Wahlströms &Widstrands givit ut.

En annan trogen läsare av Hjalmar Bergman är Kerstin Ekman. I hennes senaste bok Min bokvärld berättar hon om böcker som hon läser och läser om däribland Hjalmar Bergmans romaner Jag Ljung och Medardus och Vi Bookar, Krokar och Rothar.

De första tio åren efter Hjalmars död hade Hjalmars urna förvarats i en låda i kassavalvet på Bonniers förlag. En fint snickrad låda som enligt skrönorna använts som fotpall för att nå de övre hyllorna. När förlaget så småningom såg till att Stina fick hem urnan, då beställde hon dubbelurnan som hon sedan haft i sin lägenhet eller på sitt skrivbord på sina olika arbetsplatser till sin död.

Efter Stinas död 1976 tog Abbe Bonnier hand om dubbelurnan och en delegation tog sig till Örebro för gravsättningen. Det ösregnade. Kyrkogården var så vattensjuk så att en träspång måste läggas ut.

Nog kan man se Hjalmar som en annan sagans Sankte Per le roat i sin himmel.

Johannes Edfelt var en ung själsfrände till Hjalmar Bergman (Stina trodde ett tag svartsjukt att han var en ”undanstucken son”).

De hade träffats i Uppsala 1926 och blev nära vänner efter att Johannes läxat upp den betydligt äldre Hjalmar som gjort en erotisk framstöt mot Johannes.

Edfelt skriver om deras korrespondens att ”mycken humor spelar och glittrar i de epistlar jag mottog från Hjalmar under hans sista tid men intrycket av hans svårmod och sjuklighet överväger ändå.”

 Ett brev från Hjalmar Bergman till Johannes Edfelt den 16 juli 1927 innehåller en dikt skriven enligt Hjalmar ”igår”: Den passar väl att läsas idag:

En gång ville jag dö/ det var att strö/ dunlätt aska över flammande låga/ det var att råga/ livet.

/Åren gick. Jag ville dö./ Det var att strö en skovel mull över glödande malm /hetta och kvalm/ livet.

/Nu vill jag dö, /sänka en gnista i snö./ Din död, käre, gjorde mig döden lätt./ OCH DU FICK RÄTT/ O DÖD


”Se där Även jag skriver vers” tillfogar Hjalmar.

Johannes Edfelt var dock den bättre poeten när han tog farväl av Hjalmar Bergman med dikten In aeternum vale dvs Farväl för evigt ur Aftonunderhållning från 1932.
Johannes Edfelt var ju initiativtagare till Hjalmar Bergman Samfundet som bildades 1958 och var ämnat som stöd till forskningen och utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter. Edfelt har haft stor betydelse genom sina insiktsfulla kommentarer till de 30 volymerna i Samlade skrifter.

Kära Hjalmar Bergman-vänner! Vi är här och kan lägga ett darrande hjärta på Hjalmars grav. Frid över hans minne.

Klockan 13.30 öppnas en grafikutställning i Skomakaregården Inspiration Hjalmar Bergman

Kära utställare! Ni vet vad glada vi är i Samfundet för att ni nappade på att göra en utställning inspirerad av Hjalmar Bergmans här i Wadköping!

Hjalmar Bergman var ingen novis när det gäller konst. När han som 18 åring tillbringade 4 månader i Florens var det för konststudier. Han hade förespeglat sin familj en framtid som konskritiker. Han lärde sig ”allt” som där var att veta genom att studera museerna, Uffizierna, kyrkorna, gallerierna.

Han rapporterade noga i breven hem om allt han såg.

”Mina konststudier bedriver jag med beudransvärd flit..”.. Här är för övrigt en sådan oerhörd mängd med konstprodukter att man nästan kan bli förryckt…”

En volym i Samfundets skriftserie handlar om Hjalmar Bergmans Florens Mitt hjärtas stad.  Kapitlet Ögats lust inleder Margareta Wirmark med en scen:

”Himlamodern, höljd i ljusblå slöjor utstrålade ett rent och kyskt behag. Hennes askblonda hår skimrade underbart.() Jesusbarnet satt i sin himelska moders knä nöjd och trygg. Hans glittrande svarta ögon betraktade med synbart välbehag dem som infunnit sig att önska honom välkommen”

Vi känner igen den klassiska framställningen av Heliga tre konumgar. Men visst är det fru de Lorches askblonda lockar som skymtar bak ljusblå slöjor, visst är det sonen med stort S den svartögde Johan Markurell som tronar i hennes knä. Det är ju en scen från julspelet i romanen Markurells i Wadköping, tydligt inspirerad av de tavlor  Hjalmar sett och studerat.

Bergmans sätt att beskriva människor fick näring just i bildkonsten. Vanligen skildrar han människor strikt utifrån, i gester, mimik och kroppshållning. Fysiska tecken berättar om människans inre liv, ” ett ögonkast, en huvudets böjning, en handrörelse, en kroppsställning, en suck, ett tonfall…”

Ni har gått andra vägen. Inspirerats av Hjalmar Bergmans texter till att skapa konst.

Det ska bli mycket spännande att se! Lycka till med utställningen!


Det finns en Hjalmar Bergman för alla. I Wadköping kretsar det mesta kring Hjalmar Bergman hela denna eftermiddag.  

Hjalmar Bergmanmuseet Mamsellerna bjöd på förfriskningar och sötsaker. Astrid Lindén och Clas Thor hade dukat upp ett bokbord utanför museet.                      

Hjalmar och Stina dök upp och tog oss med på en vandring genom Wadköping.

Teaterladan Kl. 14.00–14.30 Agneta Ljung läste ”födelsedagsbrev” som Hjalmar Bergman skrivit.  

Kl. 14.45–15.00 ”Från Baffe till Hjalmar” Inger Hullberg tecknar en minibiografi över Hjalmar Bergman, för unga och gamla.   

Kl. 15.00–15.15 Pär Bäckman studerade Gunna Möllerströms vepa ”Gästabud” noga och hittade Hilding Harald Markurell med ”Vasatrissan” på kavajen, sitta där vid bordet på terassen tillsammans med alla fina gäster och ”gossen”, den nybakade studenten Johan!

Kl. 15.30–16.15 Grand Final Anita König hyllade födelsedagsbarnet så som bara hon kan.

Medarrangörer: Kultur- och fritidsnämnden Örebro, Wadköping, Bio Roxy, Tack till Adolf Lindgrens Stiftelse

Det ska vi fira på hans födelsedag den 19 september i Örebro med ett gediget program från gökotta vid graven till fest på hotellet på kvällen.

100-årsjubileet firades direktsänt i TV med Här har ni hans liv  Det fantastiska mötet mellan kända och okända i Hjalmar Bergmans värld. Idé och regi Vilgot Sjöman, manus Ulla Isaksson och Vilgot Sjöman.  Med skådespelare som Sven Lindberg (programledaren), Ingvar Kjellson (Tor Bonnier), Per Myrberg (clownen Jac), Olof Thunberg (Markurell), Björn Gustafson (Victor Sjöström), Claire Wikholm (assistent), Irma Christenson (Irma S:t Cyr), Berta Hall (farmor) och Yvonne Lombard (chefen fru Ingeborg)  Tyvärr finns programmet inte kvar men texten finns  med bilder i årsskriften för 1984.

I årsboken för 1984 finns en redogörelse för jubileumsåret. Och man måste säga att det firades ordentligt. I Örebro gav länsteatern en nyskriven pjäs om Hjalmar Bergmans sista dagar i Berlin Mitt hjärta har ingen sköld. Ett stipendium utdelades till Hjalmar Bergmans minne. Riksutställningar hade tagit fram en utställning, Skallra clown, skallra, som turnerade resten av året. Många teatrar i landet spelade Hjalmar Bergman, TV-teatern gav Farmor och Vår Herre och Herr Sleeman kommer. I juni var det premiär för Wadköpings aktörers uppsättning av Markurells i Wadköping under bar himmel. Radioteatern spelade Bergman och tidningarna uppmärksammade jubileet. Med mera med mera.
Erik Hjalmar Linder hade avslutat sin stora biografi om Hjalmar Bergman med den tredje delen Se fantasten. En fin intervju med Linder gjord av Tone Bengtsson 1983-09-15 som ligger på YouTube.

Hjalmar Bergman var en underbar sagoberättare. Många sagor trycktes regelbundet i julpublikationer och sagosamlingar. Två samlingsvolymer finns utgivna i Samlade skrifter. Många av Hjalmar Bergmans sagor, noveller, romaner och skådespel översattes tidigt till många språk. Nu har en sagosamling kommit på franska Les enfants qui ne savaient pas jouer et autres contes med illustrationer av Rebecka Lagercrantz, översatta av Elisabet Broullard, Johanna Chatellard-Schapira, Anna Lisbeth Marek och Isabelle Piette under ledning av Elena Bolzamo.

Utgivningen sker i samarbete mellan Bibliothèque Sainte-Geneviève och Au Nord les étoiles, ett förlag som specialiserar sig på översättningar av klassiska verk för barn i de nordiska länderna. Utgiven i Paris 2020.

”Dix contes du grand auteur suédois Hjalmar Bergman (1883–1931) à découvrir!”

Onsdagen den 24 maj far vi till Dalarö för att besöka Segelholmen, Hjalmar och Stinas sommarställe och fasta punkt i Sverige från 1917. Klockan 12.30 går en hyrd båt från Dalarö till Segelholmen. Vi får vandra runt och guidas av Fredrik och Liv Sandin. Matsäck har vi med oss och vi hoppas på skönt försommarväder.

Hjalmar Bergman Samfundet

Hjalmar Bergman Samfundet är ett litterärt sällskap som stödjer forskning, publicerar skrifter och bedriver programverksamhet om Hjalmar Bergman och hans verk.

Verksamhetsberättelse för 2022

Samfundets styrelse har sedan årsmötet den 26 mars 2022 bestått av Ingar Beckman Hirschfeldt (ordförande/skattmästare) Pär Bäckman, Karin Englund, Gunnel Grundberg, Inger Hullberg (sekreterare), Jan Holmquist, Arne Johnsson, Pontus Plænge Jacobsson, Börje Rosmark, Sten Wistrand och Lasse Zilliacus. Revisorer har varit Nina och Bengt Ask med Lars Molin som revisorssuppleant. Valberedningen har bestått av Gunilla Hammarland och Berndt Öhman.

Hjalmar Bergman Samfundet är medlem av DELS, De litterära sällskapens samarbetsnämnd. Kontaktperson har varit Ingar Beckman Hirschfeldt. Ordföranden och Karin Englund deltog under hösten i ett intressant informationsmöte.

Medlemsavgiften har varit 300 kr för enskild medlem, 100 kr för familjemedlem liksom för studerande samt 3000 kr för ständigt medlemskap. Det ekonomiska utfallet av verksamhetsperioden framgår av balans- och resultaträkningen. Samfundet hade vid årets slut 130 medlemmar varav 4 nya och 63 ständiga medlemmar varav två nya. Under året avled vår tidigare så aktiva ständiga medlem Brita Molin i tacksamt minne bevarad.

Styrelsen har haft tre protokollförda möten. Kontakter har skötts löpande per mejl.

Programverksamheten har varit livlig under året.

Årsmötet den 26 mars hölls i Elgerigården i Örebro där styrelsens Örebromedlemmar före årsmötesförhandlingarna ledde in oss i Hjalmar Bergmans barndomsvärld. Fortsatt underhållning under god lunch serverad av vår medlem och husets värdinna Elisabeth Sjögren.

Stina har fått en kamera
Den 28 mars hade vi program på Timmermansgården i Stockholm då Kerstin Dahlbäck visade några av de fotografier som Samfundet låtit digitalisera med stöd av Svenska Akademien. Kerstin berättade om Hjalmars och Stinas fotografier och kommenterade från samtida brev. Vid bokbordet kunde vi också visa Kerstin Dahlbäcks nyutkomna essäbok utgiven på Carlsson förlag, Självbiografiska rum.

En kväll kring Stina Bergman med eller utan Hjalmar
Den 25 april hade vi ett välbesökt program på Timmermansgården om Stina Bergman med utgångspunkt från en nyutkommenbok Det svenska filmmanusets historia av Johanna Forsman och Kjell Sundstedt. Dessa två deltog liksom Bengt Forslund, välkänd filmproducent och Jenny Stendahl som är arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria där hon har fördjupat sig i material kring Stina Bergman som blev en stort uppslagen artikel i tidskriften Nya Företagshistoria 2019:4. ”Filmchef, redaktör och skrivmaskinsfröken”

Utflykt i Hjalmar Bergmans spår längs Hjälmaren
Lördagen den 14 maj följde 35 Bergmanintresserade personer med oss ut på Hjälmaren ombord på Gustaf Lagerbjelke.

Pär Bäckman, Arne Johnsson, Inger Hullberg och Sten Wistrand var våra ciceroner och mötte oss redan när vi stod på kajen vid Hamnbron. En hjärtslitande scen utspelade sig när Medardus mötte sina föräldrar som kom med ångbåten och pappan teaterdirektören var så uppfylld av sin egen och i någon mån hustruns storhet att han inte uppmärksammade sin son som han inte sett på fyra år.

Vi slussades sedan ut på Hjälmaren lyssnande till underhållande kåserier om Hjalmar Bergmans liv och böcker. Ute på Hjälmaren pekades ut ståtliga herrgårdar längs stranden med mer eller mindre fiktiva anknytningar till Hjalmar. Det präktiga biblioteket på Esplunda kan ha anspelats på i Flicka i frack som det Janselius-Willmanska biblioteket på Larsbo. Det mest spektakulära var väl förslaget på en ny plats för Iglinge i Herr von Hancken, nämligen för att citera Inger Hullberg:

Vi håller oss kvar på Segersjös domäner men följer vägen österut och ser ganska snart den trätavla med ST. CATRINN-s BRUND år 1700 uppsatt på en trädstam, som visar att vi kommit rätt. Idag återstår bara ”ett åttkantigt spåntak, upphöjt på lika många trästolpar över själva brunnen med räcke och lock” läser jag i guideboken Mälardalens sällsamheter / Edvard Matz 1973 / men när Hjalmar var barn var det en levande brunn. Loka och Medevi var mer fashionabla och exklusiva, medan Katrinebrunn drog till sig ”bokhållare, bodbetjänter och provryttare ”, som alla ägnade sig åt livligt sällskapsliv med badande och drickande.

En härlig utflykt blev det!

Hjalmar Bergmans födelsedag 19 september
Vi firade traditionsenligt Hjalmar Bergmans födelsedag den 19 september i Wadköping i samverkan med kommunen. ”Hjalmar Bergman” mötte upp på promenaden och i museet där besökarna fick saft och kakor. Klockan 18 samlades vi i teaterladan och lyssnade på Agneta Ljung och Carl Jan Granqvist som kåserade kring Hjalmar Bergman och Bergslagen.

Bokmässan i Göteborg 24 september
För att uppmärksamma att förlaget Novellix gett ut sin julkalender i år med en novell av Hjalmar Bergman, En skådespelares dag, deltog Samfundet i DELS monter på Bokmässan i Göteborg 24 september. Ingar Beckman Hirschfeldt höll föredrag och sålde några exemplar av novellen.

Musik till Bergmans pjäser Lodolezzi sjunger och Herr Sleeman kommer i samarbetet med Kungl. Musikhögskolan
Den 27 september var det ett mycket lyckat program i samarbetet med Musikhögskolan med Peter Appelros föredrag om Lodolezzi sjunger med Stenhammars scenmusik underbart spelad av studenter på KMH. En härlig överraskning var att Peter lockat Karin Sohlman Falk att sitta i publiken.  Hon spelade Lodolezzi i studentteaterns uppsättning 1956. Hon berättade om föreställningen och att Stina Bergman tagit kontakt och lånat henne smycken att uppträda i.

Lennart Hedwalls opera Herr Sleeman kommer uruppförd i Örebro 1979 uppmärksammade vi också. Den idag 90-åriga tonsättaren hade berättat för Lasse Zilliacus, som ansvarade för programmet, om tillkomsten av operan.

Musik av Hedwall framfördes av Musikhögskolans studenter.

Den 12 november hade DELS en studiedag om hur sällskapen bäst kan använda sociala medier med flera nyttiga lärdomar, som redovisas på DELS hemsida.

Litteraturens lördag den 19 november i Örebro
Hjalmar Bergman Samfundet hade bokbord med den nyutgivna Bergman-novellen och program:

 ”Minnet, vårt minne är en förunderlig sak!” (Clownen Jac)

Birgitta Lindqvist läser lite nyskrivet och berättar varför Örebro och Hjalmar Bergman alltid finns i hennes skrivande.

Därefter samtalade Inger Hullberg, Arne Johnsson och Pär Bäckman  om Hjalmar Bergmans noveller under rubriken ”Hans konst är grym och humoristisk, oroande och fängslande”.

Årets bokcirkelbok var Eros begravning

Eros är en staty som går ett omilt öde till mötes i denna komedi.

Det är 100 år sedan Eros begravning kom ut. Thomas Wedérus skrev en stor artikel i DN den 25 februari 2022 med anledning av jubileet och rubriken lyder Kärleksguden Eros fortsätter att härja i det moderna samhället.

Eros begravning var en munter läsning som ledde till mycket intressanta bokcirkelsamtal. Vi hade två bokcirkeltillfällen, i

Stockholm den 1 december och i Örebro den 8 december.

Julläsning och julpyssel

Hjalmar Bergman var ju en oerhört produktiv novellförfattare och många jultidningar hade en ny novell av Hjalmar Bergman eller en saga. I Wadköping under advent läste medlemmar ur Hjalmar Bergman Samfundet högt i Hjalmar Bergman museet 13.30 lördagar och söndagar. Det kom intresserade åhörare varje gång.

På hemsidan lade vi i december ut en jultävling.  Grattis Tobias Holmgren och Anne Wahlberg till alla rätt!

Att läsa Hjalmar Bergman är lätt nu när mycket av hans produktion finns att läsa som e-bok på Litteraturbanken. Men det finns också många Bergmantitlar nyutgiven av det nya klassikerförlaget The Sublunar Society.

Hjalmar Bergman Samfundet har en hemsida http://hjalmarbegmansamfundet.se  och en grupp på Facebook Hjalmar Bergman och hans vänner.

Samfundets styrelse tackar sina trogna medlemmar och intresserad allmänhet för visat intresse under året.

För styrelsen  

Ingar Beckman Hirschfeldt                      Inger Hullberg

”Frihet från vardagens vardagliga vardaglighet. Lotten Brenners ferier och Döden i Venedig.

Björn Meidal professor emeritus i litteraturvetenskap i Uppsala talade för en fullsatt sal på Timmermansgården den 22 april, om en av Hjalmar Bergmans mer okända romaner Lotten Brenners ferier från 1928.

I Hjalmar Bergman Samfundets litteraturcirklar har vi träffat på Lotten Brenner, denna originella docent i jämförande anatomi, i periferin i romanerna Flickan i frack (1924) och Eros begravning (1922) där hon ingår i ett gäng akademiska damer som på somrarna bor på Larsbo. Gården Larsbo tillhör den unga greven Ludwig von Batthwyl, kusin till Lotten och fästman till Katja Kock, flickan i frack.  

I Lotten Brenners ferier är Lotten huvudperson och skickas av sina akademiska vänner på badort på Ludwigs bekostnad. Rapportör hem till de sammansvurna är Johan Markurell. Meidal gav oss många ingångar till denna dubbelbottnade bok och jämförde den med Tomas Manns Döden i Venedig. Associationerna flödade och publiken fick inspiration att läsa och läsa om både Bergman och Mann. Tack för en fin föreläsning!

Våren rivstartar med ett program på Timmermansgården på Söder i Stockholm tisdagen den 21 februari klockan 15.00. Pär Bäckman, Inger Hullberg, Arne Johnsson och Sten Wistrand samtalar om Hjalmar Bergmans noveller under rubriken ”Hans konst är grym och humoristisk, oroande och fängslande”. Som uppläsare medverkar Lasse Zilliacus.

Sina noveller publicerade Bergman främst i tidskrifter och jultidningar, vilket kanske bidragit till att de hamnat i skuggan av hans romaner. Men att han också var en enastående novellförfattare blev vi förra året påminda om när Novellix gav ut ”En skådespelares dag”. Och nu vill vi slå ytterligare ett slag för hans novellkonst.

Fri entré. Bokbord. Kaffe.

Kom och lyssna på högläsning i Hjalmar Bergman museet lördagar och söndagar i advent klockan 13.30! Pär Bäckman läser på lördag den 17 december och Anita König på söndag den 18 december. Välkomna!