2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har på projektet »Sverige läsers« förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.

Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är hur han gestaltar den i romanen Markurells i Wadköping och i novellen Herr Markurells död. I Markurells i Wadköping finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism som vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och ekonomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.

Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsaks­kedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscenser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk facklitteratur, bibeln, tids­anda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determineras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, ekonomi och privatliv.

Inger Borgström född 1948, fil.lic. i litteraturvetenskap 2004, har mellan 1975 och 2012 varit gymnasielärare i svenska och historia.

INGER BORGSTRÖM Den determinerade Markurell

Den fria viljan, kärleken och övermänniskan i Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping och hans novell Herr Markurells död.

Inger presenterar boken vid Hjalmar Bergman Samfundets bokbord på Litteraturens lördag på Stadsbiblioteket i Örebro den 16 november och den 20 februari på Litterär salong hos Ingun och Lasse Zilliacus i Stockholm. Se evenemang.

Det gamla året avslutades med en stor upplagd artikel i Svenska Dagbladet med rubriken Det bor en Markurell i oss alla. Det var en positiv recension av Inger Borgströms bok Den determinerade Markurell av Stefan Eklund.

”Verkliga och fiktiva personer samsas på scenen när Ylva Eggehorn blåser liv i Hjalmar Bergman”. Så inleder Sara Granath sin mycket positiva recension i SvD av hennes pjäs Hjalmar & vår herre, efter att ha sett en ”sommaruppsättning om fantasins och litteraturens livsuppehållande kraft” med sammanfattningen: Charmerande folkligt och litterärt på Stadra.

Kom och träffa Ylva Eggehorn och få en inblick i hennes författarverkstad.

Ylva Eggehorn samtalar med Peter A. Sjögren, tidigare ordförande i Hjalmar Bergman Samfundet, om sitt förhållande till Hjalmar Bergman och hur hon skapade pjäsen Hjalmar & vår herre som utspelar sig i Berlin 1929. Bergman hemsöks av personer i sina romaner, Boman i Swedenhielms till exempel men också av några unga män som kräver att bli skrivna. Oscar Wilde dyker upp…

Välkomna!

Tisdagen den 15 oktober kl.19 på Timmermansgården, Stockholm Timmermansgatan 46 – 48. Fri entré. I samarbete med Timmermansgården.

Man kommer lätt till Timmermansgården med pendeltåg till Södra station, utgång Swedenborgsgatan, med bussarna 55,57 och 66 med hållplats precis utanför Timmermansgården, hållplatsen Fatbursgatan. Tunnelbana Mariatorget.

Med en guidad tur genom Wadköping lotsade Arne Johnson, Pär Bäckman och Inger Hullberg i rollerna som Erik Hjalmar Linder, Hjalmar själv, Katja Kock, Henning Markurell, Ingeborg Balzar och slutligen Jac Tracbac fram till det fina nya Hjalmar Bergmanmuseet i Skomakargården. Där tog Maria Gustafsson (enhetschef för Wadköping) emot och bjöd på födelsedagsdryck med kakor. Sedan överlämnade vi Gunna Möllerströms textilapplikation som tillfälligt kunde hängas upp på en ledig vägg. Mycket anslående!

 

Gästabud är en textilapplikation komponerad av konstnären Gunna Möllerström på uppdrag av AB Trafikrestauranger. Den föreställer Johan Markurells studentmåltid.

AB Trafikrestauranger, TR, var ett dotterbolag till SJ. Sent 1968 hade man övertagit en reatauranglokal i hörnet av Vasagatanoch Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Den 8 maj 1969 slog man upp dörrarna med en helt ny inredning och nytt namn. På en av väggarna hängde textilapplikationen, ett fem meter långt långbord med personager från Wadköping. Restaurangens namn var Markurell. Ett framröstat namn i tider då TV-serien Markurells i Wadköping var populär och restaurangen invigdes av Edvin Adolphson.

Det är 100 år sedan Hjalmar Bergman gav ut romanen Markurells i Wadköping, en roman som kommit ut i många upplagor och blivit pjäs, film och TV-teater. Det är nog den mest omtyckta Hjalmar Bergman-romanen. En motivering kan lyda:

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

”Hjalmar vår herre” (5 juli-11 aug) är en nyskriven musikalisk pjäs av Ylva Eggehorn. En berättelse om hur författaren Hjalmar Bergman möter gestalter och personer från ett omtumlande liv, i en historia där man aldrig kan veta vad…

Markurells i Wadköping kom ut för 100 år sedan. Därför bad samfundet Örebro läns grafikgrupp att låta sig inspireras av Hjalmar Bergman till en utställning. Utställningen har vernissage i Ateljé Björn Brusewitz i Karlslunds norra flygel i Örebro den 19 maj. Ett vernissageprogram går av stapeln i Mejeriet kl 14.00 där Johan Huldt, Gunilla Orvelius och Pontus Plaenge presenterar och gestaltar Markurells i Wadköping. Sedan vandrar man över till ateljén kring 15.30.

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Årsmötet, den 6 april 2019, godkände verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen. Ny ledamot i styrelsen valdes, Karin Englund som tidigare suttit i DELS styrelse och i Johan- Olovsällskapets styrelse. Hon fick sitt elddop i dessa Hjalmar Bergmansammanhang med att tala inför årsmötet om Flickan i frack. Lasse Zilliacus talade om Jag, Ljung och Medardus (som också är årets bokcirkelbok) och  Johan Hirschfeldt om Farmor och vår Herre. Årsmötet avslutades med lunch och ägde rum  på Ekermanska malmgården i ett soligt Tanto.

 

 

Tisdagen den 5 mars träffades ett 30-tal Bergman-läsare på Timmermansgården för att avgöra vilka av Hjalmar Bergmans böcker vi ska välja till DELS De litterära Sällskapen projekt Sverige läser. Kerstin Dahlbäck började med en fin översikt och talade sedan engagerande om Fru Gunhild på Hviskingeholm. Vi hann med Hans nåds testamente, Vi Bookar Krokar och Rothar, Dansen kring Frötjärn, Mor i Sutre, En döds memoarer, Markurells i Wadköping och Clownen Jac.   Vi missade presentationerna av Herr von Hancken, Farmor och vår Herre, Jag Ljung och Medardus, Flickan i frack och Chefen fru Ingeborg men det hindrade oss inte att med handuppräckning (och några röster per email och Facebook) välja ut de tre titlarna:

Verk 1: Markurells i Wadköping

Motivering:  Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Verk 2: Chefen fru Ingeborg

Motivering: Hjalmar Bergman är en fantastisk kvinnoskildrare. Med djuppsykologisk blick skildrar han Ingeborg Balzar, kapabel chef för en modebutik i Stockholm och god familjeförsörjare. Hon inser sent om sider att hon är förälskad i dotterns fästman. Insikten krossar henne och hon tar sitt liv. Stor litteratur om förbjuden kärlek jämförbar med Tomas Manns Döden i Venedig.

Verk 3: Farmor och vår Herre

Motivering: Hjalmar Bergman skildrar Agnes utveckling från ung flicka som klättrar socialt och blir en viljestark ”klanmoder” i familjen Borck. Det är hennes perspektiv och belåtna inre monolog som hon har med vår Herre som först skildras. Men på hennes födelsedag kommer barnen och barnbarnet Nathan och de smärtsamma sanningarna drabbar farmor med insikter som till sist gör att hon går in i dimman. En gripande roman om kärlek.

På delad fjärde plats kom Clownen Jac och Vi Bookar, Krokar och Rothar!

Verksamhetsberättelse för 2018
Samfundets styrelse har sedan årsmötet den 14 april 2018 bestått av Ingar Beckman Hirschfeldt (ordförande/skattmästare) Pär Bäckman, Helena Cho Györki, Gunnel Grundberg, Inger Hullberg (sekreterare), Jan Holmquist, Arne Johnsson, Pontus Plænge Jacobsson, Börje Rosmark, Sten Wistrand och Lasse Zilliacus. Revisorer har varit Inger Öhman och Berndt Öhman med Lars Molin som revisorssuppleant. Valberedningen har bestått av Gunilla Hammarland.
Hjalmar Bergman Samfundet är medlem av DELS, De litterära sällskapens samarbetsnämnd. Kontaktperson har varit Ingar Beckman Hirschfeldt.
Medlemsavgiften har varit 300 kr för enskild medlem, 100 kr för familjemedlem liksom för studerande samt 3000 kr för ständigt medlemskap. Det ekonomiska utfallet av verksamhetsperioden framgår av balans- och resultaträkningen. Samfundet hade vid årets slut 139 varav 2 nya medlemmar.
Samfundets styrelse har sammanträtt 4 gånger under verksamhetsperioden. Den 20 maj antogs riktlinjer för hantering av medlemmarnas personuppgifter.
Årsmötet ägde rum måndagen den 14 april 2018 på Örebro Läns Museum. Styrelseledamoten Clas Jackert avtackades i sin frånvaro. Till ny ledamot i styrelsen valdes Pontus Plænge Jacobsson. Före årsmötet åts en gemensam lunch. Efter årsmötet inbjöds till en dialog Kungsköping versus Wadköping, Hertha möter Vi Bookar, Krokar och Rothar. Gunnel Furuland hade skrivit en dialog och uppträdde i rollen som Klara Johanson tillsammans med Pär Bäckmans Hjalmar Bergman och Charlotta Åkerbloms Fredrika Bremer.
Program i övrigt
Ett 20-tal medlemmar såg Farmor och vår herre på Östgötateatern i Norrköping den 11 mars. Vi fick räksmörgås före och trevlig introduktion av regissören Pontus Plænge. Väldigt fin föreställning!
På pingsten gjorde ett 30-tal medlemmar en Bergslagsutflykt föredömligt planerad av styrelsens Örebro/Lindesberg/Nora-sektion! Vi åkte gemensam buss först till graven på Norra kyrkogården där vi fick kaffe och tal. Sedan gick färden till Lindesberg där vi åt lunch på stadshotellet och sedan besökte trädgården till villan där Hjalmar och Stina bodde sitt första år som gifta. Fästmansbreven lästes under blommande äppelträd. En promenad till fots längs ån. Färden fortsatte till Stadra där Magnus Wetterholm tog emot. På kvällen middag i församlingshemmet med underhållning av Fru Markurell dvs Anita König och litterära kåserier av Clas Thor och Agneta Lindén. Nästa morgon var det Kaffe med Baffe dvs Sten Wistrand i trädgården till Göthlinska gården. En hellyckad utflykt. Tack till arrangörerna Inger Hullberg, Pär Bäckman, Arne Johnsson och Sten Wistrand!
Under sommaren besökte många styrelseledamöter Flickan i frack på Stadra teater. Mycket lyckad bearbetning av Agneta Pleijel.
Söndagen den 19 augusti deltog vi i Världens längsta bokbord då vi sålde några av samfundets titlar och Hjalmar Bergmantitlar second hand. Ganska lite folk.
Samfundet anordnade detta Ingmar Bergman-år ett program, Bergman & Bergman, den 16 september kl 13 på Filmhuset, där Leif Zern och Pontus Plænge samtalade om Ingmar Bergmans förhållande till Hjalmar Bergman.
Hjalmar Bergmans födelsedag den 19 september ska enligt stadgarna årligen uppmärksammas. I år var det extra viktigt då kommunen flyttat Hjalmar Bergman-museet till en mycket oansenlig lokal i Wadköping. Visserligen ”tillfälligt” men Clas Thor drog igång en opinion så att lokal tv uppmärksammade saken. Två utflykter i Hjalmars fotspår i staden med mellanliggande lunch på Borgen under dagen. På den senare promenaden fick vi en dramatisering av Jag Ljung och Medardus på ångbåten xx vid ån. Promenaden avslutades i Wadköping där xx i skepnad av ”Hjalmar Bergman” tog emot och kultur-och fritidsnämndens chef bjöd på saft och lovade att museet snart skulle få en bättre placering.
Den 28 oktober hade vi repris på Kungsköping versus Wadköping på ABF i Stockholm. 45 åhörare. Lyckat!
Den 11 november var det Litteraturens lördag på stadsbiblioteket i Örebro. Där hade vi ett program på Teatercaféet där Agneta Ljung och Maria Sedell läste ur Fästmansbreven. Mycket folk kom till detta lyckade program. Bokbord.
Årets bokcirkelbok var Vi Bookar, Krokar och Rothar. Gunnel Furuland inledde cirkeldiskussionen på Timmermansgården den 5 december. Boken diskuterades även i Örebro den 11 december hemma hos Inger Hullberg.
Hjalmar Bergman Samfundet har en hemsida http://hjalmarbegmansamfundet.se och en grupp på Facebook Hjalmar Bergman och hans vänner.
För styrelsen
Ingar Beckman Hirschfeldt Inger Hullberg