”Gästabud”

Gästabud är en textilapplikation komponerad av konstnären Gunna Möllerström på uppdrag av AB Trafikrestauranger. Den föreställer Johan Markurells studentmåltid.

AB Trafikrestauranger, TR, var ett dotterbolag till SJ. Sent 1968 hade man övertagit en reatauranglokal i hörnet av Vasagatanoch Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Den 8 maj 1969 slog man upp dörrarna med en helt ny inredning och nytt namn. På en av väggarna hängde textilapplikationen, ett fem meter långt långbord med personager från Wadköping. Restaurangens namn var Markurell. Ett framröstat namn i tider då TV-serien Markurells i Wadköping var populär och restaurangen invigdes av Edvin Adolphson.

/0 Kommentarer/av

Markurells i Wadköping 100 år

Det är 100 år sedan Hjalmar Bergman gav ut romanen Markurells i Wadköping, en roman som kommit ut i många upplagor och blivit pjäs, film och TV-teater. Det är nog den mest omtyckta Hjalmar Bergman-romanen. En motivering kan lyda:

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

/0 Kommentarer/av

Hjalmar och vår Herre på Stadra

”Hjalmar vår herre” (5 juli-11 aug) är en nyskriven musikalisk pjäs av Ylva Eggehorn. En berättelse om hur författaren Hjalmar Bergman möter gestalter och personer från ett omtumlande liv, i en historia där man aldrig kan veta vad…

/0 Kommentarer/av

Inspiration Hjalmar Bergman och Markurells i Wadköping

Markurells i Wadköping kom ut för 100 år sedan. Därför bad samfundet Örebro läns grafikgrupp att låta sig inspireras av Hjalmar Bergman till en utställning. Utställningen har vernissage i Ateljé Björn Brusewitz i Karlslunds norra flygel i Örebro den 19 maj. Ett vernissageprogram går av stapeln i Mejeriet kl 14.00 där Johan Huldt, Gunilla Orvelius och Pontus Plaenge presenterar och gestaltar Markurells i Wadköping. Sedan vandrar man över till ateljén kring 15.30.

Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

/0 Kommentarer/av

Årsmöte i Hjalmar Bergman Samfundet

Årsmötet, den 6 april 2019, godkände verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen. Ny ledamot i styrelsen valdes, Karin Englund som tidigare suttit i DELS styrelse och i Johan- Olovsällskapets styrelse. Hon fick sitt elddop i dessa Hjalmar Bergmansammanhang med att tala inför årsmötet om Flickan i frack. Lasse Zilliacus talade om Jag, Ljung och Medardus (som också är årets bokcirkelbok) och  Johan Hirschfeldt om Farmor och vår Herre. Årsmötet avslutades med lunch och ägde rum  på Ekermanska malmgården i ett soligt Tanto.

 

 

/0 Kommentarer/av

Vilka Hjalmar Bergmantitlar ska in i en svensk kanon?

Tisdagen den 5 mars träffades ett 30-tal Bergman-läsare på Timmermansgården för att avgöra vilka av Hjalmar Bergmans böcker vi ska välja till DELS De litterära Sällskapen projekt Sverige läser. Kerstin Dahlbäck började med en fin översikt och talade sedan engagerande om Fru Gunhild på Hviskingeholm. Vi hann med Hans nåds testamente, Vi Bookar Krokar och Rothar, Dansen kring Frötjärn, Mor i Sutre, En döds memoarer, Markurells i Wadköping och Clownen Jac.   Vi missade presentationerna av Herr von Hancken, Farmor och vår Herre, Jag Ljung och Medardus, Flickan i frack och Chefen fru Ingeborg men det hindrade oss inte att med handuppräckning (och några röster per email och Facebook) välja ut de tre titlarna:

Verk 1: Markurells i Wadköping

Motivering:  Hjalmar Bergmans mest kända roman utspelar sig den 6 juni 1913 och det är studentexamen i Wadköping. Solen går upp över terrassen på värdshuset Kupan. När den går ner har vi fått veta hela stadens historia och huvudpersonernas hemligheter har avslöjats. Bokens världsbild är mörk men så spännande, så underhållande, så kvickt formulerad, så njutningsrikt detaljerat att det blir en härlig läsupplevelse där faderskärleken övervinner allt!

Verk 2: Chefen fru Ingeborg

Motivering: Hjalmar Bergman är en fantastisk kvinnoskildrare. Med djuppsykologisk blick skildrar han Ingeborg Balzar, kapabel chef för en modebutik i Stockholm och god familjeförsörjare. Hon inser sent om sider att hon är förälskad i dotterns fästman. Insikten krossar henne och hon tar sitt liv. Stor litteratur om förbjuden kärlek jämförbar med Tomas Manns Döden i Venedig.

Verk 3: Farmor och vår Herre

Motivering: Hjalmar Bergman skildrar Agnes utveckling från ung flicka som klättrar socialt och blir en viljestark ”klanmoder” i familjen Borck. Det är hennes perspektiv och belåtna inre monolog som hon har med vår Herre som först skildras. Men på hennes födelsedag kommer barnen och barnbarnet Nathan och de smärtsamma sanningarna drabbar farmor med insikter som till sist gör att hon går in i dimman. En gripande roman om kärlek.

På delad fjärde plats kom Clownen Jac och Vi Bookar, Krokar och Rothar!

/0 Kommentarer/av

Verksamhets-berättelse 2018

Verksamhetsberättelse för 2018
Samfundets styrelse har sedan årsmötet den 14 april 2018 bestått av Ingar Beckman Hirschfeldt (ordförande/skattmästare) Pär Bäckman, Helena Cho Györki, Gunnel Grundberg, Inger Hullberg (sekreterare), Jan Holmquist, Arne Johnsson, Pontus Plænge Jacobsson, Börje Rosmark, Sten Wistrand och Lasse Zilliacus. Revisorer har varit Inger Öhman och Berndt Öhman med Lars Molin som revisorssuppleant. Valberedningen har bestått av Gunilla Hammarland.
Hjalmar Bergman Samfundet är medlem av DELS, De litterära sällskapens samarbetsnämnd. Kontaktperson har varit Ingar Beckman Hirschfeldt.
Medlemsavgiften har varit 300 kr för enskild medlem, 100 kr för familjemedlem liksom för studerande samt 3000 kr för ständigt medlemskap. Det ekonomiska utfallet av verksamhetsperioden framgår av balans- och resultaträkningen. Samfundet hade vid årets slut 139 varav 2 nya medlemmar.
Samfundets styrelse har sammanträtt 4 gånger under verksamhetsperioden. Den 20 maj antogs riktlinjer för hantering av medlemmarnas personuppgifter.
Årsmötet ägde rum måndagen den 14 april 2018 på Örebro Läns Museum. Styrelseledamoten Clas Jackert avtackades i sin frånvaro. Till ny ledamot i styrelsen valdes Pontus Plænge Jacobsson. Före årsmötet åts en gemensam lunch. Efter årsmötet inbjöds till en dialog Kungsköping versus Wadköping, Hertha möter Vi Bookar, Krokar och Rothar. Gunnel Furuland hade skrivit en dialog och uppträdde i rollen som Klara Johanson tillsammans med Pär Bäckmans Hjalmar Bergman och Charlotta Åkerbloms Fredrika Bremer.
Program i övrigt
Ett 20-tal medlemmar såg Farmor och vår herre på Östgötateatern i Norrköping den 11 mars. Vi fick räksmörgås före och trevlig introduktion av regissören Pontus Plænge. Väldigt fin föreställning!
På pingsten gjorde ett 30-tal medlemmar en Bergslagsutflykt föredömligt planerad av styrelsens Örebro/Lindesberg/Nora-sektion! Vi åkte gemensam buss först till graven på Norra kyrkogården där vi fick kaffe och tal. Sedan gick färden till Lindesberg där vi åt lunch på stadshotellet och sedan besökte trädgården till villan där Hjalmar och Stina bodde sitt första år som gifta. Fästmansbreven lästes under blommande äppelträd. En promenad till fots längs ån. Färden fortsatte till Stadra där Magnus Wetterholm tog emot. På kvällen middag i församlingshemmet med underhållning av Fru Markurell dvs Anita König och litterära kåserier av Clas Thor och Agneta Lindén. Nästa morgon var det Kaffe med Baffe dvs Sten Wistrand i trädgården till Göthlinska gården. En hellyckad utflykt. Tack till arrangörerna Inger Hullberg, Pär Bäckman, Arne Johnsson och Sten Wistrand!
Under sommaren besökte många styrelseledamöter Flickan i frack på Stadra teater. Mycket lyckad bearbetning av Agneta Pleijel.
Söndagen den 19 augusti deltog vi i Världens längsta bokbord då vi sålde några av samfundets titlar och Hjalmar Bergmantitlar second hand. Ganska lite folk.
Samfundet anordnade detta Ingmar Bergman-år ett program, Bergman & Bergman, den 16 september kl 13 på Filmhuset, där Leif Zern och Pontus Plænge samtalade om Ingmar Bergmans förhållande till Hjalmar Bergman.
Hjalmar Bergmans födelsedag den 19 september ska enligt stadgarna årligen uppmärksammas. I år var det extra viktigt då kommunen flyttat Hjalmar Bergman-museet till en mycket oansenlig lokal i Wadköping. Visserligen ”tillfälligt” men Clas Thor drog igång en opinion så att lokal tv uppmärksammade saken. Två utflykter i Hjalmars fotspår i staden med mellanliggande lunch på Borgen under dagen. På den senare promenaden fick vi en dramatisering av Jag Ljung och Medardus på ångbåten xx vid ån. Promenaden avslutades i Wadköping där xx i skepnad av ”Hjalmar Bergman” tog emot och kultur-och fritidsnämndens chef bjöd på saft och lovade att museet snart skulle få en bättre placering.
Den 28 oktober hade vi repris på Kungsköping versus Wadköping på ABF i Stockholm. 45 åhörare. Lyckat!
Den 11 november var det Litteraturens lördag på stadsbiblioteket i Örebro. Där hade vi ett program på Teatercaféet där Agneta Ljung och Maria Sedell läste ur Fästmansbreven. Mycket folk kom till detta lyckade program. Bokbord.
Årets bokcirkelbok var Vi Bookar, Krokar och Rothar. Gunnel Furuland inledde cirkeldiskussionen på Timmermansgården den 5 december. Boken diskuterades även i Örebro den 11 december hemma hos Inger Hullberg.
Hjalmar Bergman Samfundet har en hemsida http://hjalmarbegmansamfundet.se och en grupp på Facebook Hjalmar Bergman och hans vänner.
För styrelsen
Ingar Beckman Hirschfeldt Inger Hullberg

/0 Kommentarer/av

Stadra teater i sommar Hjalmar och vår Herre

”Hjalmar vår herre” (5 juli-11 aug) är en nyskriven musikalisk pjäs av Ylva Eggehorn. En berättelse om hur författaren Hjalmar Bergman möter gestalter och personer från ett omtumlande liv, i en historia där man aldrig kan veta vad mötena för med sig.
Häng med till det heta Berlin år 1928. Hjalmar har just anlänt till ett hotellrum för att få lugn och ro kunna skriva på den nya boken. Åh, denna ständiga pengakamp jagar honom titt som tätt. Nu är han i världsstaden Berlin, där det finns ett sammelsurium av lockelser, en stad där det fria livet kan levas och med allt som hör till. Tiden på rummet blir något alldeles nytt för Hjalmar, som plötsligt får möta de gestalter som han skrivit. Är det möjligen demoner från hans inre. Och där finns även männen med sin farliga lockelse. En underhållande, glädjefull och berörande uppsättning som kommer att handla om att älska, om drömmar och om att sträva, om livet och om allas vår stora längtar.
Regi: Karin Jonzon Parrot
Scenografi: Ebba Forstenberg
Kostym och mask: Agneta von Gegerfeldt
Skådespelare och musiker: Sara Glaser, Bodil Granlid, Rune Jakobsson, Magnus Wetterholm, Eva Haldert, Lasse Forss, aktörer från Unga Stadra, Mattias Risberg samt många till…
Spelas 5 juli–11 augusti onsdag–söndag.
Biljetter & info: Teaterfoajén 0587-31 13 05,
Nora turistbyrå 0587-811 20 eller via www.stadrateater.se

Ylva Eggehorn kommer till Hjalmar Bergman Samfundets årsmöte lördagen den 6 april och berättar om pjäsen.

/0 Kommentarer/av

Agneta Pleijel och Kerstin Dahlbäck i samtal om Flickan i frack

1.Hjalmar Bergmans Flickan i frack i Agneta Pleijels händer.
Ett samtal mellan författaren Agneta Pleijel och professor Kerstin Dahlbäck om det som är brännande hos Hjalmar Bergman än idag, kön, identitet, depressivitet, men också om den genomskådande humorn. Det blev ett spännande samtal inför en fulltalig publik på Timmermans gården.

.

/0 Kommentarer/av

Vi Bookar, Krokar och Rothar

Årets bokcirkelbok var Vi Bookar, Krokar och Rothar. Det var den bok som var föremål tillsammans med Fredrika Bremers Hertha för en dialog om Örebro,kallad Kungsköping versus Wadköping, mellan Fredrika och Hjalmar med Klara Johanson som samtalsledare. Vi hörde den dialogen i våras i hörsalen på museet i Örebro och på ABF i Stockholm nu i höst.
Det finns mycket att tala om i denna vitala roman. Vi sågs i Stockholm på Timmermansgården onsdagen den 5 december, där ”Klara Johanson” dvs. Gunnel Furuland ledde samtalet.I Örebro den 11 december hos Inger Hullberg på Järntorgsgatan kl 16.
Kerstin Ekman har skrivit en fin essä om boken i Samfundets Himmel, helvete och galenskap. Den börjar så här:
Jag välsignar barndomens leda. Jag tackar de långa söndagarnas gråhet och deras tröstlösa regn på fönstret för mer än jag kanske vet. För Hjalmar Bergman tackar jag, för hans romaner som stod i vårt bokskåp och som blev lästa inte en utan två och tre gånger och kanske fler. Pappa sa åt mig att läsa Strindbergs Röda rummet och Nya riket om jag ville veta hur samhället fungerade. Men hur skulle jag kunna känna igen mig där? Mitt samhälle var inte Stockholm på 1870-talet. Det var en modern småstad med industrier och verkstäder. Där konspirerade inte Strindbergs föraktade judar med enfaldiga grosshandlare. Mitt samhälle hette Katrineholm och det liknade Hjalmar Bergmans industrihåla i Vi Bookar, Krokar och Rothar. Min pappa var just en av de uppkomlingar som Bergman i sin roman kallar okända, förbisedda främlingar och som med sin företagsamhetkom att driva stadens spel i stort och smått. Där fanns samma frikyrkoförsamlingarnas gemenskap ända ut i handeln med knappar och kragar. Alla visste att frälsta inte köpte något hos ofrälsta. Det visste Bergman också. Men vi och alla andra otrogna handlade hos dem och det var verkligen goda affärsmän i Kristus och gjorde sig god förtjänst på både tro och otro.
Vi Bookar, Krokar och Rothar blev den mall som jag kunde strukturera upp det svårbegripliga med.”
2019 läser vi Jag Ljung och Medardus och pratar om tillsammans i slutet på året.

/0 Kommentarer/av