Hjalmar Bergman Samfundets årsmöte äger rum kl 13.00 på biografen Roxy i Örebro. Därefter klockan 14 visas Flickan i frack, en stumfilm från 1927 som bygger på Hjalmar Bergmans roman. Filmen ackompanjeras på piano av Erik Oldberg. Efter filmen går vi till Hotel Clarion Borgen på ”Flickan i frack-fika” då teatermannen Magnus Wetterholm kåserar om att spela Hjalmar Bergman. Anmälan till fikat till Inger Hullberg på exbru@hotmail.com. Årsmötet är för medlemmar men filmen för allmänheten!
Hjalmar Bergman i liv och dikt.
Söndagen den 26 mars kl. 13.30-15.00 var det dags för Hjalmar Bergman i serien Litterära matinéer på ABF i samarbetet med DELS.
Programmet började med ett samtal på tre man hand om Hjalmar Bergman mellan docenten i litteraturvetenskap i Örebro Sten Wistrand, poeten och bibliotekarien Arne Johnsson och läraren och entusiasten Pär Bäckman. Rubriken på samtalet ”Här har du mig” är ett citat ur ett brev till Victor Sjöström från den13 mars 1923 från Taormina. En av de adressater han kunde vara uppriktig med. Annars var tonen i breven beroende på vem han skrev till, fulla av attityder. Barnsligt till lilla mamma, sakligt till Tor Bonnier eller kärleksfull och krävande till fästmön Stina Bergman. Hjalmar Bergman hade ingen fast adress sen de lämnade villan i Lindesberg, där Hjalmar tänkt sig trädgårdsodling och lantligt liv. Han tröttnade snart. Han reste mycket, men somrarna tillbringade han på Segelholmen utanför Dalarö. Han skrev oerhört mycket och fort, brev, romaner radioteater filmmanus noveller dramatik. Han skrev på skrivmaskin eller dikterade för Stina. I estradsamtalet frågades om vi ”har honom” men Hjalmar Bergman var en komplicerad, fantastisk personlighet, ständigt på bristningsgränsen, svår att fånga. Hjalmar Bergman, menade de, är en modernare författare än många av sina generationskamrater.
Att mycket i fantasten Hjalmar Bergmans liv och verk har sin grogrund i barndomen, med den krävande och våldsamma pappan i det borgerliga Örebro, visade en gripande monolog av prästen Per Söderberg. Den bygger på en pjäs som Söderberg skrivit om Hjalmar Bergman kallad Bakom fem stängda dörrar. Han frågar om författaren Hjalmar Bergman skapades i skräcken i skamvråns mörker. I föreställningen får vi också möte romanfigurer som Katja, flickan i frack, Herr von Hancken och Hans nåd. Vi får möta Harald Henning Markurell som till skillnad från sin upphovsman försonas med sitt öde.
Som sista punkt på det intressanta programmet läser Agneta Ljung ur Hjalmar Bergmans brev till Stina Lindberg när de just träffats och under förlovningstiden. Svartsjukans demon skymtar redan och behovet av full kontroll över den älskade. Agneta Ljung som i annat sammanhang har berättat om Stina Bergman som egen person inledde med att framhålla att Hjalmar Bergmans filmmanus lika mycket var Stinas. Hon blev ju också efter Hjalmars död chef för manusavdelningen på SF. Hon överlevde stark och myndig. Ingemar Bergman blev upplärd av henne.
Stina blev tidigt varse Hjalmars kravfyllda sätt: Brevet från den 19 september 1906 börjar ”Jag väntade bref i morgse, alldeles bestämdt, så inte vet jag hur det hade gått om inge bref kommit. Det hade allt blifvit obehagligt! Jag säger detta blott som en liten varning, på det att du städse måtte uppföra dig lika vackert som idag, eller igår rättare.” Man måste säga att hon blev varnad!
Med anledning av Carl Fredrik Reuterswärds donation av målningar med anknytning till operan Herr von Hancken hade samfundet i samarbetet med Dansmusei vänner en festlig kväll den 28 februari kring operan Herr von Hancken. Ett 70-tal bänkade sig i den vackra banksalen i Dansmuseet, Reuterswärds målningar stod lutade mot väggarna och Måns Hirschfeldt essä om Reuterswärd (som upplästes av Johan Hirschfeldt) gav intressanta och roliga ingångar till verken. Sedan visade vi en scen ur Blomdahls och Lindgrens opera från 1965, där bland andra Laila Andersson framträdde. Numera hovsångerskan var med och berättade om dråpliga incidenter under föreställningarna. Sist uppträdde författaren Stewe Claeson och berättade livligt om 60-talshappenings och om läsningen av Hjalmar Bergman. Det hela var en givande afton för de 70-tal personer som kommit.Såväl Dansmusei vänner som Hjalmar Bergman Samfundet hoppas att den kan locka nya medlemmar!
Ett drygt 20-tal medlemmar kom till Karlslunds herrgård den vackra söndagen den 4 september. Clas Thor berättade mycket intressant om Hjalmar Bergmans trädgårdsintresse citerade bland annat ur En döds memoarer starka trdgårdsminnen och ur brev där Hjalmar söker bostad med ordentlig trädgård för grönsaksodling inför att han och Stina ska gifta sig.
Sedan gick vi till Mejeriet och upplevde Per Söderberg i en av honom själv skapad föreställning om Hjalmar Bergmans liv Bakom fem dörrar. Den känslige Hjalmar skildras som barn i händerna på sin koleriska far, eller som vuxen i händerna på rädsla och nerver. Starkt!
Efter årsmötet berättade tonsättaren Alfred Jimenez om arbetet med sin kammaropera Clownen Jac
”Jag föddes människa – jag levde clown – jag sålde mitt hjärta – jag dog fattig”. Operan Clownen Jac baseras på en av Hjalmar Bergmans mest kända romaner med samma namn. Detta är Bergmans avskedsroman, i vilken han kan sägas beskriva den mänskliga verkligheten bakom sin konst och villkoren för en konstnär i den moderna världen.
Clownen Jac var en av världens mest berömda scenartister. Han fruktade sina åskådare för att de skrattade åt hans ångest, och han fruktade sig själv som slog mynt av den. Jac upplever en skräck inför livet och förmår med stor effekt gestalta fasa i manegen, under publikens jubel och utan att de förstår att hans skräck är äkta. Operan är en skildring av världens mest kända clown som genom satir och djupt allvar når bortom publiken.
Kompositören Alfred Jimenez
Alfred Jimenez, född 1988 i Kiev, Ukraina, är en kompositör av nutida konstmusik och opera. Han tog våren 2015 sin masterexamen i komposition vid musikhögskolan i Malmö efter studier för professor Luca Francesconi. Under sin kandidatexamen vid musikhögskolan i Piteå studerade han komposition för Jan Sandström och dirigering för Petter Sundkvist och Erik Westberg.
Alfred Jimenez har arbetat med en rad olika professionella ensembler och orkestrar, bl.a. Norrbotten Neo, Kreutzer Quartet , Norrlandsoperans orkester, Helsingborgs Symfoniorkester, Stockholms Blåsarsymfoniker och Kristijan Järvi med Baltic Youth Philharmonic. Alfreds musik har flitigt framförts både i Sver
Samfundet har ny ordförande!
Vid årsmötet den 7 mars avgick Peter A. Sjögren efter två och ett halvt år som ordförande och drygt tio i styrelsen. Till hans efterträdare valdes Ingar Beckman Hirschfeldt, litteraturvetare, bibliotekarie, f.d. generaldirektör för Talbok- och punktskriftsbiblioteket (numera Myndigheten för tillgängliga medier).
Samfundet firar alltid Hjalmar Bergmans födelsedag som är den 19 september. I år firade vi den redan dagen innan. Vi var drygt 20 personer som samlades på Våghustorget i Örebro för en Hjalmar Bergman-vandring med Astrid Lindén och Clas Thor som våra ciceroner. Det var en spännande och lärorik vandring där vi fick se miljöer som vi kan känna igen i romnerna, och de tre hus där Hjalmar bott. Vi såg morfaderns Elgérigårdens trädgård som betytt mycket för Hjalmar Bergman och bland annat speglas i En döds memoarer. Vi såg också det stiliga hus dit Hjalmars mamma flyttade efter faderns död 1915. Vi avslutade med afternoon tea på Hotell Borgen som nu ligger i familjens hem under Hjalmars uppväxt.
Det var Litteraturens lördag på Stadsbiblioteket i Örebro den 12 november. Vi hade ett bokbord med Hjalmar Bergmans Brev och lite olika pocketromaner som vi sålde billigt. Clownen Jac är alltid efterfrågad.
”Här har du mig!” – var ett samtal på tre man hand om Hjalmar Bergman med Pär Bäckman, Arne Johnsson, Sten Wistrand drog stor publik och intresse.
Hjalmar Bergman var på många sätt gåtfull och komplex, både som privatperson och som författare, och det är ytterligt svårt att fånga honom i några få ord. Rubriken på samtalet är ett citat ur ett av de sista breven i volymen Brev IV (Bonniers 2014). I överförd bemärkelse kan man se det som en blinkning till dem som tror sig ha en entydig uppfattning om hans gestalt. Samtalet kretsade kring olika infallsvinklar på hans författarskap.
Agneta Ljung höll ett väldigt intressant föredrag om Stina Bergman på Timmermansgården i Stockholm den 27 oktober. Vi visade också en film med Stina där hon läser Hjalmar Bergmans Sagan, med mycket vacker diktion, som avslöjade att hon kom från teaterfamiljen Lindberg.
Nordic Women i Film har publicerat en mycket läsvärd artikel av Kjell Sundstedt och Johanna Forsman om Stina Bergman – skuggan av Hjalmar, http://www.nordicwomeninfilm.com/stina-bergman-i-skuggan-av-hjalmar/
”Hjalmar Bergman och inspelningen av Karl XII-filmerna (1925)” på Filmhuset måndag 23 november 2015 kl. 19
Hjalmar Bergman var en av de första författare som på allvar intresserade sig för nya medier som radio och film. Han skrev ett flertal radiopjäser och många filmmanus. Han största verk för filmen blev manuset till ”Karl XII” med Gösta Ekman i titelrollen, men inspelningen kantades av stora problem. Om detta berättar Tommy Gustafsson, filmvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö, och visar utsnitt ur filmen i F-salen på plan 5 i Filmhuset på Gärdet, Borgvägen 1–5; busslinjerna 72 och 76 till Filmhuset, 4 till Radiohuset, T-bana till Karlaplan, uppgång Valhallavägen (ca 750 m att gå). Ingen föranmälan.