Jag har just läst respektive läst om två romaner av Hjalmar Bergman: ”Lotten Brenners ferier” (1928) och ”Flickan i frack” (1925). De här två romanerna samsas i en volym av HjB:s Samlade skrifter, dels av omfångsskäl (de är tillsammans inte mer än 270 sidor), dels säkerligen på grund av det gemensamma persongalleriet. Annars är böckerna mycket olika. 
”Lotten Brenners ferier” är till genren närmast en pikaresk med en originell huvudperson: den 34-åriga docenten i jämförande anatomi Lotten Brenner, en kvinna med stark självkänsla trots sin – av författaren ständigt påpekade – fulhet. Av en kamratkrets vid universitetet skickas hon på en semesterresa till en badort vid Tysklands Östersjökust, där hon kommer åtskillig oreda åstad, ungefär som herr von Hancken vid Iglinge brunn mer än 100 år tidigare (en ättling till denne spelar en viktig roll i boken). I romanen får vi också återknyta bekantskapen med Johan Markurell, med tvekan godkänd student 1913, nu jurist och en rätt tvetydig figur i berättelsen. 

En annan gestalt med lite oklar agenda är greve Ludwig von Battwhyl, en ung släkting till Lotten. I ”Flickan i frack”, som utspelar sig några år tidigare, har han en mer framträdande och mer positiv roll (medan Lotten Brenner och hennes akademiska kolleger snarast är staffage). Titelfiguren är Katja Kock, nybakad student som inte får köpa en klänning till studentbalen och som i trots lånar sin brors frack, uppträder i den och ställer till skandal i den inskränkta Wadköpingssocieteten. Ludwig uppträder som Katjas riddare och räddare, och kärleken spirar mellan de unga tu (naturligtvis inte utan fnurror på tråden). Och Katja tas till nåder av staden.

”Lotten Brenners ferier” är en rätt typisk Hjalmar Bergman-roman: humoristisk i tonen men pessimistisk i tendensen och full av originella personager. Humorn är rätt hårt åtgången av tidens tand (och tilltalade inte alla kritiker ens 1928), men författarens inlevelse i och medkänsla med sina diktade figurer gör verkan även i dag. ”Flickan i frack”, däremot, är säkert Bergmans ljusaste roman, en leende idyll där inte ens hotet om social ostracisering kan tas på fullt allvar. En gång i tiden lästes den som ungdomsbok; nu läses den väl föga, om alls, men det är en förtjusande liten roman, en bagatell som det krävs en mästare för att åstadkomma.
Peter A. Sjögren


Hjalmar Bergman Samfundets årsmöte äger rum på universitetsbiblioteket i Örebro lördagen den 21 september klockan 13. Adress: Fakultetsgatan 1. Den som så önskar kan köpa en lättare lunch som serveras 12.15. Efter förhandlingarna följer föredrag av universitetslektorn och styrelseledamoten i Samfundet Sten Wistrand: ’Men barn i en stat, en modern stat, det är ett oting’. Hjalmar Bergman och det moderna samhället. I samband med årsmötet invigs en liten utställning över Hjalmar Bergman. En fylligare kallelse kommer till Samfundets medlemmar de första dagarna i september.

Den 10 september 18.00 presenteras den nya boken ”Svartsyn och humor. Om Hjalmar Bergman och Sven Delblanc” på ABF på Sveavägen i Stockholm. Programrubriken är: ”Hjalmar Bergman och Sven Delblanc – är de fortfarande aktuella?” Medverkande: Lars Ahlbom och Kerstin Dahlbäck. Skådespelaren Hannes Meidal medverkar med uppläsning.
”Svartsyn och humor” återger föredragen vid Delblancsällskapets och Hjalmar Bergman Samfundets seminarium hösten 2012. Medverkande: Lars Lönnroth, Conny Svensson, Lars Ahlbom, Claes-Magnus Hugoh, Åsa Mälhammar, Sten Wistrand, Kerstin Dahlbäck och Hans-Göran Ekman. Den är illustrerad och innehåller 223 sidor. Boken säljes till förmånspris.

Innan ordförandens klubba föll för årsmötets avslutning bad Samfundets sekreterare Inger Hullberg om ordet och tackade den avgående ordföranden Johan Hirschfeldt med dessa ord:

Wrangelska palatset och Stockholms Glass- och pastabar på Valhallavägen ekar som adresser ur ett parti Monopol. Men det är det inte alls. Det handlar i stället om start- och slutpunkter för raden av styrelsemöten som du, Johan, lett oss igenom. Och det kan låta som om jag beskriver en nedförsbacke från maktens boningar till folkets näringsställen, men det är det inte tal om. Under mitt allra första styrelsemöte satt vi alla med fuktade wettexdukar och frankerade kallelser till medlemmarna, och på det sista mötet fick du bära hem jättepåsen med frukt igen, eftersom vi hamnade på glassbaren i stället för i den bokade källarlokalen. Din omtanke, hjälpsamhet och generositet har just yttrat sig så konkret och praktiskt. Du har kånkat böcker upp och ner från källaren och sedan på bussar och tåg, du har hämtat akterseglade medlemmar på tomma busshållplatser, du har ställt upp på alla våra engagemang var helst de har hållits och du har representerat vårt Samfund i både möjliga och omöjliga sammanhang. Det tackar vi dig för i dag!

 Och ändå. Allt det där är bara det där lite extra som jag tror är alldeles naturligt för dig och något som du väl kanske alltid gör och har gjort!

Men sedan har vi själva arbetet, för nog är det ett arbete att vara ordförande i Hjalmar Bergman Samfundet! Under dina år har tre stora volymer med brev publicerats, och en fjärde kommer inom kort. Vi vet alla att det är Kerstin Dahlbäcks stora verk, men vi vet också att det inte skulle ha kunnat genomföras utan dina insatser. Med diplomati, briljant formuleringskonst, yrkesskicklighet och tålmodig vänlighet har du ridit ut många stormar och lotsat projektet genom många skär och oväntade grynnor. Utan att slå dig för bröstet och fika efter beröm. Snabbt, effektivt och koncentrerat. Så som du även skött våra möten, medan du behandlat oss styrelsemedlemmar oändligt varsamt och känsligt.

Brevutgåvan, en doktorsavhandling, Per-Olof Mattssons stora bibliografi, seminarieboken Svartsyn och humor, digitaliseringen av tv-dramatik och äldre filmer, och Förklädnader, den strålande jubileumsfesten i Börssalen, och mycket mera gör att dina år som ordförande för Sällskapet kommer att betraktas som mycket fruktbara.

Tack, kära Johan!”                                                                                       


 Vid sitt årsmöte i Örebro lördag 21 september valdes Peter A. Sjögren till ordförande efter Johan Hirschfeldt, som varit Samfundets ordförande i åtta år men nu undanbett sig återval. Peter har varit styrelseledamot också i åtta år och sitter dessutom i styrelsen för DELS – de litterära sällskapens samarbetsnämnd. Nya i styrelsen är Dixie Ericson, tidigare kulturredaktör i Nerikes Allehanda; Jan Holmquist, kulturkonsult i Stockholm och sommarantikvariatsbokhandlare i  Borgholm; Arne Johnsson, författare och bibliotekarie i Lindesberg; samt Lasse Zilliacus, f.d. kormästare på Operan, översättare och librettist. Efter årsmötet höll vår styrelseledamot universitetslektor Sten Wistrand ett föredrag där han beskrev och analyserade Hjalmar Bergmans kluvenhet mellan borgerligt traditionell livsstil och den moderna tidens tekniska framsteg, som han delvis bejakade, delvis stöttes bort av.

DELS, de litterära sällskapens samarbetsnämnd, återupptar i höst sitt arrangemang med litterära Östersjökryssningar där medlemssällskap i DELS presenterar sina författare i ett omväxlande program under en 24-timmarskryssning. Hjalmar Bergman Samfundet deltog hösten 2009 med en hel teaterföreställning, byggd på den sena kortpjäsen ”Bakom masker”.

Om programmet för årets kryssning och om alla praktiska detaljer kring arrangemanget kan man läsa på DELS:s hemsida: http://www.dels.nu/resor-i-arr-av-sallskap/paminnelse-om-sallskapsliv-till-sjoss-den-3-4-november-2013/ . Det blir ett roligt dygn till sjöss intygar en som var med 2009.

I en nyutkommen roman, ”Martin Andersson  Ett skuggspel” av Sara Gordan, dyker vår författare Hjalmar Bergman oväntat upp som romanfigur, hemma hos huvudpersonen Martin, ”en flåsande, överviktig jättebebis som Martin inte diskuterar romankonstens mödor med utan i stället badar, baddar om och nattar” för att citera Svenska Dagbladets recensent Josefin Holmström. Vad Bergman har där att göra har recensenten lite svårt att förstå. Läs hela recensionen på http://www.svd.se/kultur/litteratur/poetiskt-spel-med-skuggor_7836210.svd .

Bloggen Minnesvärt drivs av de flitiga folkbildarna Olle och Lotten Bergman i Eskilstuna. Här publiceras korta porträtt av kulturpersonligheter som riskerar att glömmas bort. I dag, 15 oktober 2013, kan man läsa om Hjalmar Bergman. Skribent är Hjalmar Bergman Samfundets ordförande Peter A. Sjögren.
http://minnesvart.com/hjalmar-bergman/ .

Nu har den kommit, boken om Hjalmar Bergman och Sven Delblanc. Läs på förlagets hemsida:
http://www.carlssonbokforlag.se/archives/7753 .

Sonja Svensson, styrelseledamot i Hjalmar Bergman Samfundet skriver: ”Jag fick genom en god vän  veta att ett Bergmanporträtt skänkts till min gamla Uppsalanation Södermanland-Nerikes av Sven Delblanc i mitten av 80-talet. Båda var hedersledamöter där. Antikvarien sände mig ett foto på porträttet som visade sig vara ett provtryck av Gösta Ottossons tavla som sitter i foajén på Hjalmar Bergmanteatern i Örebro. Hade i sammanhanget tur i två avseenden: när jag sökte på nätet hittade jag samma tryck till försäljning och köpte in det och ett av de fotos teatern har lagt ut visar porträttet på foajéväggen.”
Sonja Svenssons foto., styrelse4ledamot
Sonja Svenssons foto.